Strejker förr och nu

Bild: Strejkande i Lill-Jansskogen i Stockholm under stortstrejken 1909. Foto: Stockholms stadsmuseum

Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i denna artikel där vi även tar upp några historiska och nutida exempel på strejker och konflikter på arbetsmarknaden. 

Ovanligt med strejker

Idag är det ganska ovanligt med strejker i Sverige, och mycket som gäller löner och arbetsvillkor blir löst i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Så har det inte alltid varit och det tidiga 1900-talet präglades av stora konflikter. Idag går det betydligt lugnare till, men med jämna mellanrum uppstår det ändå konflikter på arbetsmarknaden. 

Strejk vanligt i andra länder

Världens första strejk sägs ha skett för 3 000 år sedan då arbetare vid ett egyptiskt gravmonument la ner arbetet i protest mot uteblivna matransoner. Olika typer av protester och uppror av olika yrkesgrupper har skett genom historien sedan dess. Men det var i slutet av 1800-talet efter industrialismens genombrott och framväxten av fackföreningsrörelsen som strejker blev vanligare. Idag är det vanligt med strejker i länder som Frankrike och Spanien men betydligt ovanligare i Sverige.

Hur fungerar en strejk?

På de flesta arbetsplatser i Sverige finns det kollektivavtal, ett avtal mellan fack och arbetsgivare som reglerar till exempel löner, arbetstider, pensioner, semester och försäkringar. När det finns ett kollektivavtal råder fredsplikt. Då får facken inte strejka och arbetsgivaren måste följa det som står i avtalet. 

Det finns två situationer då det är tillåtet att strejka. Den ena är på arbetsplatser som saknar kollektivavtal. Den andra är när avtalstiden på ett kollektivavtal har gått ut och inget nytt har tecknats. Vid dessa situationer har facken enligt lag rätt att ta ut de medlemmar som finns på arbetsplatsen i strejk. Vid en strejk utför de som ingår i strejken inte sina arbetsuppgifter. Om det är en laglig strejk som en fackförening ställt sig bakom så betalar facket oftast ut ekonomisk ersättning till de som deltar i strejken.

Men det är inte alltid facken väljer att strejka. Det beror bland annat på hur många medlemmar de har på arbetsplatsen, om de tror att strejken kommer att hjälpa dem att få igenom sina krav och hur strejken kommer att påverka allmänheten.

Facket måste varna innan de inleder en strejk genom ett så kallat varsel. Både fack och arbetsgivare har rätt till så kallade sympatiåtgärder vid strejk. Arbetsgivaren har rätt till lockout som innebär att de arbetande stängs av från arbetet. Facken har rätt att utsätta företaget för blockad som innebär att man förhindrar att arbete utförs åt ett företag, till exempel att man vägrar leverera varor och tjänster till företaget. Detta har även andra fack rätt att göra för att stödja det fack som strejkar. 

Strejkbrytare och vilda strejker

Strejkbrytare betyder någon som utför arbete istället för den som strejkar. Det var väldigt vanligt för 100 år sedan, men det är väldigt ovanligt idag. Det är dock inte olagligt för ett företag att ta in strejkbrytare. Däremot anses det vara konfliktupptrappade och bryta mot god förhandlingssed.  

Det händer ibland att det uppstår otillåtna strejker, så kallade vilda strejker. Facken ställer sig inte bakom dessa och de som deltar i en otillåten strejk får inte ekonomisk ersättning av sina fackförbund. Till skillnad från vid lagliga strejker kan de som deltar i en vild strejk  bestraffas med böter, utebliven lön och uppsägning. 

Sundsvallsstrejken 1879

Sundsvallsstrejken 1879 är en av de första stora strejkerna i Sverige. Arbetarna på ett sågverk strejkade i protest mot dåliga arbetsvillkor och att de redan låga lönerna skulle sänkas. Militär kallades in för att få de strejkande att återgå till arbetet, och de hotades med fängelse och vräkning från de bostäder de hyrde av bolaget. De flesta fick gå tillbaka till sina jobb och acceptera lönesänkningen. Men strejkledarna fick sparken och blev svartlistade av alla sågverksägare. 

Mackmyrakonflikten 1906

En konflikt som väckte mycket uppmärksamhet på sin tid är Mackmyrakonflikten som ägde rum på en pappersmassefabrik utanför Gävle 1906. Den inleddes med att ett flertal arbetarfamiljer vräktes från de bostäder de hyrde av fabriken på grund av att de startat en fackförening. Det ledde till stora protester och en sex månader lång strejk som  

uppmärksammades i hela Sverige. Till slut fick arbetarna tillbaka sina jobb och bostäder. Samma år slöt LO och Svenska Arbetsgivareföreningen den så kallade decemberkompromissen som gav facken föreningsrätt och arbetsgivarna rätt att leda och fördela arbetet. 

Storstrejken 1909

Storstrejken 1909 var en av de största strejkerna i Sveriges historia. Då strejkade 300 000 arbetare för 8 timmars arbetsdag, för bättre arbetsvillkor och mot att arbetsgivarna ville införa lönesänkningar och längre arbetstider. Arbetsgivarna svarade med lockouter där de stängde av arbetarna från sina arbeten utan lön. Efter tre månader var strejkkassorna tömda och strejken fick avbrytas. Storstrejken var en stor motgång för fackföreningsrörelsen och många arbetare blev vräkta från sina bostäder och svartlistades av arbetsgivarna.

Telefonister strejkar 1922

1922 strejkade kvinnliga telefonister i Stockholm för att det kollektivavtal som tecknats för de manliga telefonisterna även skulle gälla dem. De krävde kortare arbetstid, förmåner och ändrade regler kring bestraffning. Strejken har kallats ”tio dagar som skakade Stockholm” och slutade med att ett kollektivavtal tecknades för de kvinnliga telefonisterna.

Skotten i Ådalen 1931

Vid en demonstration mot att strejkbrytare tagits in under en konflikt vid ett sågverk öppnade militären eld och dödade en åskådare och fem demonstranter. Det ledde till stora protester i hela landet och ett ökat stöd för de fackliga kraven.

Saltsjöbadsavtalet 1938

1938 möttes fackföreningarnas och arbetsgivarnas representanter på Grand Hotel i Saltsjöbaden. Där skrev de under det så kallade Saltsjöbadsavtalet om reglerna på arbetsmarknaden. Det ledde till en lång period av fred och samarbete på arbetsmarknaden. Detta var starten för den svenska modellen där fack och arbetsgivare gör upp om reglerna på arbetsmarknaden. Under denna period blev det vanligare med kollektivavtal – ett avtal mellan fack och arbetsgivare om villkoren för en hel bransch eller en enskild arbetsplats. 

Sedan Saltsjöbadsavtalet råder för det mesta samförstånd på den svenska arbetsmarknaden och mycket blir löst av arbetsgivare och fack i förhandlingar. De flesta arbetsplatser har kollektivavtal och så länge ett sådant råder är det inte tillåtet att strejka.

Gruvstrejken i Malmfälten 1969

Men ibland uppstår ändå större konflikter, som till exempel strejken i Malmfälten i Norrbotten 1969. Strejken var en vild strejk utan tillstånd och riktades mot den höga arbetstakten och detaljstyrningen av arbetet. Strejken fick mycket uppmärksamhet och gruvarbetarna fick igenom sina krav. 

Städerskestrejken 1974 och 1975

En annan vild strejk som fick stort folkligt stöd var när lågavlönade städerskor strejkade för högre löner och bättre arbetsvillkor 1974 och 1975.

Nya lagar på arbetsmarknaden

Under 70-talet ledde problemen med arbetsvillkoren inom industrin till flera nya lagar som stärkte de anställdas villkor och ställning på arbetsmarknaden. De viktigaste var lagen om anställningsskydd, medbestämmandelagen och en förbättrad arbetsmiljölag. 

Strejken vid Toys R Us 1994

1994 öppnade den amerikanska leksakskedjan Toys R Us i Sverige. De ville ha en mer amerikansk företagsmodell och vägrade skriva kollektivavtal. Då inledde fackförbundet Handels en strejk och andra förbund vidtog sympatiåtgärder. Transport stoppade elleveranserna, Kommunal sophämtningen och Finansförbundet de ekonomiska transaktionerna. Till sist tecknade Toys R Us kollektivavtal med Handels. 

Vaxholmskonflikten

En motgång för fackföreningarna skedde i Vaxholmskonflikten 2004. Ett lettiskt byggföretag vägrade teckna avtal om svenska löner med fackförbundet Byggnads. EU-domstolen dömde till fackets nackdel och sa att det inte är tillåtet med strejk eller andra åtgärder om det finns ett utländskt kollektivavtal. Sveriges lag ändrades men justerades senare så att fackliga åtgärder får göras i vissa fall.

Strejken vid Tesla 2023

Hösten 2023 inledde fackförbundet IF Metall en strejk mot elbilstillverkaren Tesla för att få dem att teckna kollektivavtal. Flera andra fackförbund vidtog så kallade sympatiåtgärder. Transport blockerade lastning av Teslabilar i hamnarna, Fastighets slutade städa lokalerna, Målarna slutade lackera Teslabilar och Seko och ST stoppade leveranser. 

Strejken på Tesla är en av de längsta strejkerna i modern tid. Den är principiellt viktig både för IF Metall och för Teslas vd Elon Musk och det verkar svårt för parterna att komma till en lösning. Något som många experter ser som en trolig utveckling är att Tesla har kvar sin verksamhet i Sverige men inte är arbetsgivare, utan att de som arbetar för Tesla blir anställda av något annat företag med kollektivavtal. Detta hände vid Amazons etablering i Sverige.

Utebliven strejk på Klarna 2023

Fackförbunden Unionen och Sveriges ingenjörer meddelade tidigare att de planerade att strejka mot betaltjänsten Klarna. Klarna tecknade då kollektivavtal och därför blev det ingen strejk. Spotify drog sig vid ungefär samma tid ur förhandlingarna om kollektivavtal. Men där har facken än så länge valt att inte strejka. 


Ta reda på mer

Mer information om kollektivavtal, lönesättning och andra regler på arbetsmarknaden hittar du i materialen Arbetslivet – om arbetsmarknaden i Sverige och världen och Arbete – lättlästa texter om arbetsliv och arbetsmiljö i Sverige samt  i filmerna Vanliga frågor om arbetsmarknaden. Mer information om olika strejker och konflikter på arbetsmarknaden finns i Union to Unions material Vägen till ett bättre arbetsliv.

Kategorier:
Aktuellt