Trygghet i arbetslivet för egenföretagare
Den här artikeln handlar om hur du kan skapa trygghet och goda arbetsvillkor även om du inte är anställd. Den tar upp vad det kan vara bra att tänka på när du ska ta ett uppdrag, vilka verksamhetsformer som finns och hur du gör för att anställa andra.
Hur kan du skapa trygghet i arbetslivet om du inte är anställd?
Idag är det ganska svårt att få en fast anställning, speciellt om du är relativt ny i arbetslivet. Allt fler arbeten utförs av personer med kortare uppdrag som antingen arbetar på timanställning, använder faktureringstjänster eller är egenföretagare
För anställda görs mycket av det som berör arbetsvillkor upp i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. I de kollektivavtal som förhandlas fram för en arbetsplats eller en bransch regleras till exempel löner, ledighet, arbetstider, försäkringar och pensionsinbetalningar. Även flera delar av vårt välfärdssystem som ersättning vid sjukdom, föräldraledighet och pension bygger på att folk har en anställning. Det finns därför stora utmaningar när det gäller att skapa trygghet i arbetslivet för den allt större gruppen som arbetar utan att ha en anställning. Den som inte är anställd behöver göra aktiva val för att få en trygghet i arbetslivet som liknar den som gäller de som är anställda på ett företag med kollektivavtal.
Detta gäller för många olika yrkesgrupper och branscher, alltifrån it-konsulter och frilansmusiker till frisörer och matbud. För alla dessa skiljer sig villkoren från dem som har fasta anställningar. Men arbetsvillkoren skiljer sig också åt mellan egenföretagare i olika yrkesgrupper.
Varför blir man egenföretagare?
Det kan även finnas väldigt olika orsaker till att någon är egenföretagare. Vissa gör det för att de har en idé de tror på och vill jobba med, som kanske kan växa på sikt. Andra för att de uppskattar friheten att bestämma över var, när och hur de ska jobba och att vara sin egen chef. Ytterligare en grupp startar eget för att de har svårt att få jobb på ett annat sätt, eller att det helt enkelt är den enda sortens jobb som finns i den bransch de vill arbeta.
Oavsett anledning så är det vissa saker som det är viktigt att tänka på kring arbetsvillkor och arbetsmiljö om du är egenföretagare och du behöver göra aktiva val för att få bra arbetsvillkor och tillgång till samhällets trygghetssystem. En sak som det är viktigt att tänka på är att ta ut lön eftersom den ligger till grund för till exempel din ersättning vid till exempel föräldraledighet och pension. Att gå med i ett fackförbund som erbjuder medlemskap för egenföretagare kan vara ett bra sätt att få ett bra grundskydd med till exempel försäkringar.
Olika typer av företagsformer
Det finns en mängd olika sätt att bedriva en verksamhet på. Välj det som passar bäst utifrån dina behov.
Enskild näringsverksamhet, eller enskild firma, är en företagsform som kan passa dig som ensam ska starta ett mindre företag. Du är själv personligt ansvarig för att avtal hålls och skulder betalas. Du måste samtidigt ha företagets ekonomi skild från din privata ekonomi. I en enskild firma finns inget krav på startkapital, den är dessutom enkel att starta.
Att starta ett aktiebolag kräver en insats på minst 25 000 kronor. Varje person som köper aktier i företaget kan också förlora de pengar som de har satt in. Ett aktiebolag blir en juridisk person i och med att det registreras hos Bolagsverket. En juridisk person kan själv bland annat teckna avtal, ha anställda och äga saker. Aktiebolag ger ett stort skydd för dig som privatperson, med en klar skiljelinje mellan företaget och dig som ägare.
En ekonomisk förening driver ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i och drar nytta av. Föreningen bildas av minst tre personer eller företag. Varje medlem ska betala en insats till föreningen och eventuellt en årlig medlemsavgift. I stadgarna ska det framgå hur mycket medlemmarna ska betala. Medlemmarna är inte personligt ansvariga för föreningens skulder, men däremot kan de förlora den egna insatsen. Varje medlem har i regel en röst. Man brukar säga att föreningar bygger på demokrati och ansvarstagande. Ekonomisk förening är också ett sätt att garantera att inflytandet stannar kvar hos de som är närmast berörda.
Ideell förening regleras inte i någon särskild lag. Det namn som den ideella föreningen bedriver näringsverksamhet under kan registreras hos Bolagsverket. För att en förening ska vara ideell krävs att den har ett ideellt ändamål. Sådana ändamål kan vara religiösa, välgörande, vetenskapliga eller politiska.
Ett kooperativt företag är ägt av sina medlemmar och passar dig som vill driva företag tillsammans med andra. I ett kooperativ kan flera företagsformer ingå. Det vanligaste är ekonomisk förening, eftersom det passar för dem som vill driva verksamhet tillsammans på ett demokratiskt sätt.
Ett handelsbolag ska ha två eller flera delägare som kan vara fysiska eller juridiska personer. För att ett handelsbolag ska kunna starta måste delägarna avtala med varandra om att gemensamt driva näring i bolagsform. I ett handelsbolag är delägarna personligt ansvariga för företagets avtal och skulder. Ansvaret är solidariskt. Det innebär att den som har en fordran på företaget kan kräva betalning av hela beloppet hos vem som helst av delägarna.
Faktureringstjänster eller egenanställningsföretag är ett alternativ om du ska ta uppdrag hos uppdragsgivare som kräver fakturering och inte vill eller har möjlighet att starta upp ett företag eller en förening. Du är då anställd hos dem under uppdraget och de sköter administrationen, som fakturering, lön och skatter.
Tänk på det här innan du startar din verksamhet
1. Vad är viktigast för mig? Att jobba med andra, att jobba utifrån mina värderingar, eller att verksamheten ska växa på sikt? Välj den verksamhetsform som passar bäst utifrån dina behov.
2. Hur många arbetstimmar per vecka är det rimligt att jag lägger på min verksamhet?
3. Vilken del av verksamheten tycker jag är roligast att syssla med? Hur kan jag få hjälp med de mindre roliga delarna?
4. Hur stor del av min inkomst är det troligt kommer från min verksamhet? Behöver jag kombinera det med något annat? Vad är i så fall en bra kombination av sysselsättningar?
Lagar och avtal i arbetslivet för egenföretagare
I Sverige finns flera viktiga lagar på arbetsmarknaden, till exempel lagen om anställningsskydd (LAS), lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL), arbetsmiljölagen (AML), diskrimineringslagen och jämställdhetslagen. Dessa gäller alla som jobbar i Sverige oavsett om de är anställda eller egenföretagare. Men mycket kring arbetsvillkor och arbetsmiljö regleras i kollektivavtal som förhandlas fram mellan fack och arbetsgivare. Till exempel försäkringar, ob-ersättning, sjuklön, pensionsinbetalningar och semester. Som egenföretagare behöver du själv se till att du får tillgång till detta. Ett enkelt sätt att göra det på är att vara med som egenföretagarmedlem i ett fackförbund. Då ingår oftast ett försäkringsskydd och ett nätverk med andra i samma situation.
Vem sätter din lön som egenföretagare?
I Sverige finns inga lagstadgade minimilöner, utan lönen görs upp i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. I många kollektivavtal finns fastställda nivåer för löneförhöjningar vars tillämpning sedan förhandlas lokalt på arbetsplatsen. Som egenföretagare är du själv den som sätter din lön. Men ofta har du flera olika uppdragsgivare som du gör upp om ersättning och villkor med. Inför dessa förhandlingar behöver du fundera på vad som är en rimlig ersättning för det arbete du utför. Ofta finns rekommenderade ersättningsnivåer från fackförbunden inom branschen som kan vara till hjälp.
Som egenföretagare behöver du själv stå för sociala avgifter,arbetsgivaravgifter, semesterersättning, försäkringar och andra omkostnader. Detta bör avspeglas i den ekonomiska ersättning som ges för uppdraget.
Tänk på det här när du ska ta ett uppdrag
1. Går det att bli anställd? För vissa uppdrag går det att välja mellan att fakturera eller att vara anställd på kortare eller längre tid. Om det är fakturering som gäller kan det göras både genom ekonomisk förening, enskild firma och aktiebolag. Ytterligare ett alternativ är att använda en faktureringstjänst. Välj det som är bäst utifrån dina behov.
2. Vad är rekommenderad ersättning för den här typen av uppdrag? Kolla på riktlinjerna från fackförbunden i din bransch. Eller kontakta ditt förbund om du är medlem.
3. Finns det ett kollektivavtal hos uppdragsgivaren eller för branschen? Vad står det i det om till exempel semester, ob-ersättning och pensionsinbetalningar? Gäller detta även den som är uppdragstagare?
4. Om du fakturerar bör arbetsgivaravgifter och sociala avgifter räknas in när du sätter ditt pris.
5. Skriv en lista på allt som ingår i uppdraget, till exempel förberedelser och efterarbete. Ta betalt för alla delar som ingår i uppdraget.
6. Kolla upp vilka momsregler som gäller för din bransch.
Om du blir erbjuden en lägre ersättning än fackens rekommendationer
1. Ge alltid ett motbud. Om uppdragsgivaren är intresserad av att anlita dig är de ofta beredda att förhandla om ersättningen.
2. Vad är den lägsta ersättning du kan tänka dig att göra uppdraget för? Gå aldrig under den gränsen.
3. Finns det något förutom den ekonomiska ersättningen som gör detta uppdrag extra attraktivt för dig? Om det inte finns det så finns det ingen anledning att acceptera ett lägre pris för ditt arbete.
4. Våga säga nej till uppdrag. Acceptera inga skambud.
Arbete åt plattformsföretag
I den så kallade gigekonomin anlitas du för kortare uppdrag som förmedlas genom digitala plattformar. Detta är vanligt inom serviceyrken som till exempel taxiförare och matbud, men sprider sig till allt fler områden. Det är vanligt att uppdragstagarna använder sin egen utrustning och tvingas konkurrera med varandra om uppdragen. De blir ofta betygsatta av kunderna vilket kan styra hur många uppdrag de får i framtiden.
Många som arbetar åt plattformsföretagen gör det på heltid men erbjuds inte anställningar utan är mer eller mindre tvungna att bli egenföretagare eller använda sig av faktureringstjänster. Arbetsgivaransvaret är ofta otydligt. Vem ska till exempel facket teckna kollektivavtal med – faktureringstjänsten som betalar ut lön eller plattformsföretaget som leder och fördelar arbetet?
Arbetsmiljön är ofta dålig och ersättningen låg. Vem som är ansvarig för arbetsmiljön och vad som händer om någon skadar sig är ofta otydligt. Arbetsvillkoren kan se väldigt olika ut beroende på vilket plattformsföretag du arbetar för.Villkoren kan även skilja sig åt för olika uppdrag inom samma företag. Det är därför extra viktigt att ta reda på vad som gäller om du ska ta uppdrag åt ett plattformsföretag.
Tänk på det här om du ska ta uppdrag åt ett plattformsföretag
1. Går det att bli anställd? Ett fåtal plattformsföretag erbjuder anställningar, men det vanligaste är att du erbjuds uppdrag som egenföretagare eller genom en faktureringstjänst.
2. Vad är den garanterade ersättningen per dag?
3. Hur många timmar behöver du arbeta per dag för att få ihop en inkomst som går att leva på?
4. Vilken utrustning behövs? Vem bekostar den och vad händer om den går sönder? Om du måste betala för din egen utrustning, hur mycket är du beredd att investera?
5. Har företaget kollektivavtal? Vad står det i det och vilka omfattas av det?
6. Vad gäller om du blir sjuk, eller om du skadar dig?
7. Görs inbetalning till tjänstepension?
8. Vad säger andra som arbetat åt företaget?
9. Vilken kontakt kan du ha med andra anställda?
Att anställa andra
Går det bra för din verksamhet kan du ha anställda, då blir du deras arbetsgivare och måste därför uppfylla vissa krav. För att kunna anställa måste du registrera ditt företag som arbetsgivare. I Sverige görs lönen upp i förhandling mellan fack och arbetsgivare och det finns oftast löneavtal som styr processen. Som arbetsgivare kan du uppmuntra dina anställda att bilda en fackförening som du sedan förhandlar med. Lönerna bör följa nivån i kollektivavtalen för din bransch. Du behöver även betala arbetsgivaravgifter, försäkring, sjuklön och andra förmåner för dina anställda. Ett smidigt sätt att se till att allt detta sköts är att teckna ett hängavtal till det dominerande kollektivavtalet i din bransch. Då är de som är anställda i ditt företag garanterade till exempel arbetsplatsförsäkringar, tillgång till företagshälsovård och inbetalningar av tjänstepension.
Vad är en bra chef?
Att ha en bra chef är något som många tycker är viktigt för att de ska trivas med sitt jobb. Vad som är en bra chef är väldigt personligt. Saker som brukar förknippas med en bra chef är att den är bra på att lyssna och uppmuntra medarbetarnas förslag och idéer och att den tar tag i problem. Samt har visioner och idéer för hur verksamheten kan utvecklas och förbättras och verktyg för att genomföra dessa. Det brukar också nämnas att det är viktigt att chefen ställer rimliga krav på de anställda och ser till att det går att kombinera arbete med privatliv. Samt att den försöker skapa gruppsamhörighet och teamkänsla.
Om du har anställda bör du fundera på vilken sorts chef du vill vara och vilken sorts arbetsplats du vill leda. Om du är din egen chef behöver du fundera på vilken sorts chef du vill vara för dig själv.
Tänk på det här när du ska anställa andra
1. Hur vill jag vara som chef och arbetsgivare?
2. Vilken sorts arbetsplats vill jag att min verksamhet ska vara?
3. Registrera dig som arbetsgivare.
4. Teckna ett hängavtal till det dominerande kollektivavtalet i din bransch.
5 Se till att det betalas in tjänstepension för dina anställda.
Ta reda på mer
Bolagsverket har en omfattande sida med information om vad som gäller om du ska starta företag. Här finns också länkar till blanketter och alla fakta du bör känna till när du ska starta enverksamhet. bolagsverket.se
Verksamt.se är en sida från Bolagsverket, Skatteverket, Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen med tydlig information och tips för dig som vill starta företag.
Coompanion är företagsrådgivaren när människor vill starta eget tillsammans.
Några av de fackförbund som erbjuder medlemskap för egenföretagare
Unionen erbjuder medlemskap för egenföretagare som jobbar som tjänstemän på kontor.
DIK erbjuder medlemskap för egenföretagare inom kultur, kommunikation och kreativ sektor. dik.se
Akademikerförbundet SSR erbjuder medlemskap för egenföretagare som är socionomer eller samhällsvetare. akademssr.se
Musikerförbundet erbjuder medlemskap för egenföretagare om arbetar inom olika delar av musikbranschen.
Scen och film erbjuder medlemskap för egenföretagare som är upphovsmän, artister och teknisk eller administrativ personal inom teater, film, radio, tv och bio.
Artikeln är ett utdrag ur materialet Entreprenörskap – en praktisk handbok. Där hittar du mer information om vad du ska tänka på innan du när du ska starta en verksamhet och om hur du kan utveckla dina idéer och samarbeta med andra. Materialet innehåller även intervjuer med olika uppdragstagare. I den tillhörande lärarhandledningen hittar du förslag på lektionsupplägg och ett rollspel om att förhandla om ersättning för ett uppdrag.