Jämställdhet i dag – hur ser det ut?

Den här artikeln handlar om hur det ser ut med jämställdheten i Sverige inom områdena politik, arbetsliv, hem och hälsa. Artikeln bygger på aktuell fakta och statistik och är ett utdrag ur materialet På lika villkor – jämställdhet genom livet som kan laddas ned eller beställas på arbetslivskoll.se

Jämställdhet inom politiken

Kampen för rösträtt gjorde att kvinnor fick tillträde till den politiska makten på 1920-talet. Sedan dess har antalet kvinnor inom politiken ökat stadigt. Tittar vi på fördelningen av platserna i Sveriges riksdag så ser vi en tydlig ökning av antalet kvinnor. I dag är över 40 procent av riksdagens ledamöter kvinnor. Politiken är ett av de områden i Sverige där jämställdheten har kommit längst. De senaste åren har det också varit ett självklart mål att även regeringen består av en jämn fördelning av män och kvinnor. Men det handlar inte bara om att fördela platserna jämnt, det handlar också om vilka som har makten och vilka frågor som får störst genomslag.

Jämställdhet i arbetslivet

Sverige är ett av de länder i världen som har störst andel kvinnor i yrkeslivet. Ungefär åtta av tio kvinnor i Sverige har ett arbete. I många andra länder yrkesarbetar betydligt färre kvinnor, och utför i högre grad det obetalda arbetet, som att ta hand och barn och hem. Kvinnor och män arbetar i olika yrken. I Sverige arbetar en hög andel av både kvinnor och män. Men, när vi tittar på vilka yrken de arbetar inom ser vi att Sverige har en starkt könsuppdelad arbetsmarknad. Kvinnor och män arbetar inom olika branscher och yrken i samhället. Typiska kvinnodominerade yrken är till exempel undersköterskor, förskollärare och administrativa assistenter, medan yrken som lastbilschaufförer, datatekniker och byggnadsarbetare domineras av män. Den könsuppdelade arbetsmarknaden drabbar kvinnorna hårdast eftersom kvinnodominerade yrken ofta har sämre villkor (som lägre löner och högre andel deltidsanställningar), sämre karriärmöjligheter och lägre status. 

Männen tjänar mer än kvinnorna

Trots aktivt arbete för att skapa lika löner tjänar fortfarande män betydligt mer än kvinnor. Genomsnittslönen för en kvinna var under år 2022 36 200 kronor och för en man 40 200 kronor. Den största orsaken till skillnaden är att kvinnor och män arbetar inom olika yrken och branscher. Lönerna är mycket högre i de yrken som domineras av män. Men även andra faktorer spelar in, till exempel ålder, vilken sektor man arbetar i, vilken utbildning man har och om man arbetar hel- eller deltid. Utvecklingen går åt rätt håll, de senaste åren har löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskat.

De flesta chefer är män

Männen har mer makt i arbetslivet eftersom de flesta chefer är män. Tittar vi på hela arbetsmarknaden ser vi att 60 procent av cheferna är män och 40 procent är kvinnor. De flesta kvinnliga chefer finns inom kommun och region samt i lägre chefspositioner. I de allra högsta positionerna bland börsnoterade företag i näringslivet är den manliga dominansen ännu tydligare. Till exempel är 89 procent av de verkställande direktörerna män. När det gäller andelen styrelseordförande i börsnoterade bolag är siffrorna ungefär likvärdiga, 8 procent är kvinnor. I dagens tempo blir styrelserna jämställda först 2033, alltså ett decennium fram. Andelen kvinnor i chefspositioner ökar för varje år, men det finns mycket kvar att göra.

Kvinnor arbetar mest deltid

Heltid betyder att man arbetar och får lön för alla de timmar som ingår i en tjänst på 100 procent. Deltid innebär att man inte arbetar alla de timmar som ingår i en heltidstjänst, man arbetar bara till exempel 75 procent. Då får man också 75 procent av lönen. Många av de kvinnor som arbetar deltid gör det mot sin vilja, de flesta skulle vilja jobba mer, men heltidsarbete saknas. Det finns också många kvinnor som väljer att arbeta deltid för att få mer tid för hemarbete. Det är delvis ett frivilligt val, men konsekvenserna blir att de tjänar mindre, får mindre pension och blir mer beroende av partnerns inkomst, vilket inte gynnar ett jämställt samhälle. 

Jämställdhet i skolan

Tjejer har i genomsnitt högre betyg från både grundskolan och gymnasiet. Betydligt fler kvinnor, 52 procent, söker sig dessutom vidare till högre utbildningar medan endast 39 procent av män väljer att studera vidare efter gymnasiet. Men trots att kvinnor är bättre utbildade än män syns det inte i lön, ansvar eller status när de kommer ut i arbetslivet. Männen tjänar fortfarande mest och har den högsta statusen på arbetsplatserna. Det finns ett tydligt mönster i vilka utbildningar som lockar kvinnor och män. Kvinnor väljer oftare utbildningar inom vård, skola och omsorg medan män är i tydlig majoritet på utbildningar inom teknik, matematik och tillverkning. Detta mönster lägger sedan grunden för den könsuppdelade arbetsmarknad som vi har i dag.

Jämställdhet i hemmet

Vi tänker ofta på arbetsliv och privatliv som tydligt avgränsade områden. Men gränsen mellan jobb och hem är inte så tydlig. Speciellt tydligt blir det för dem som skaffar familj och barn. Familjeliv och arbetsliv påverkar varandra, och det blir helt plötsligt många saker som måste hinnas med. Trots att det skett stora förändringar de senaste åren när det gäller jämställdhet i hemmet finns det fortfarande mycket kvar att göra. Ansvar för hem och barn är till exempel en av de viktigaste förklaringarna till att betydligt fler kvinnor arbetar deltid, vilket i sin tur får konsekvenser för deras inkomster och ekonomiska självständighet livet ut.

Kvinnor tar störst ansvar för obetalt arbete i hemmet 

Det är mycket som ska göras där hemma för den som har en familj, det ska handlas, lagas mat, städas, tvättas och diskas. Hushållsarbetet är traditionellt sett något som kvinnorna har haft störst ansvar för. När man ser på hur mycket tid vi lägger på hushållsarbete idag ser vi att traditionen fortfarande lever kvar. I genomsnitt ägnar kvinnor 13 timmar åt hushållsarbete per vecka, män lägger ner 7,5 timmar i veckan. Kvinnorna lägger alltså ner nästan 6 timmar mer i veckan på hushållsarbetet, timmar som inte är betalda. 

Kvinnor tar ut mest föräldrapenning 

Föräldrapenning innebär att de som får barn kan vara hemma med barnet och få ersättning under föräldraledigheten. Föräldrapenning betalas ut i 480 dagar för ett barn, varav 90 dagar är reserverade för vardera förälder. De öronmärkta månaderna i föräldrapenningen infördes som ett sätt att få pappor att ta ut mer av föräldraledigheten. Jämför vi med andra länder har Sverige en mycket generös och flexibel föräldraförsäkring.

När föräldrapenningen infördes på 1970-talet använde papporna knappt 1 procent av alla föräldradagar. I dag tar männen ut cirka 30 procent av alla betalda föräldradagar, övriga 70 procent tas ut av mamman. Pappans arbetssituation anges ofta som en orsak till hur föräldradagarna fördelas, mammans arbetssituation verkar mer sällan vara avgörande. 

Flest kvinnor väljer att vara hemma med sjuka barn 

Den som har barn har rätt att vara hemma från jobbet när barnet är sjukt och samtidigt få ersättning. Det kallas vård av barn (VAB). Idag tar männen ut cirka 40 procent av dessa dagar, övriga 60 procent tas ut av mamman. Uttaget av vabbdagar går sakta mot att bli mer jämställt och gapet mellan könen har minskat. Enligt Försäkringskassan kommer det dröja till år 2040 innan mammor och pappor lika ofta är hemma när deras barn är sjukt.

Jämställd hälsa

Sverige är ett land med hög levnadsstandard och ett gemensamt trygghetssystem, där vi som medborgare förväntar oss likvärdig vård och att prioriteras på lika villkor. Men det finns tydliga sociala skillnader i hälsa. Människors livsvillkor och levnadsförhållanden inverkar men ohälsan skiljer sig också utifrån könstillhörighet.

 Fler unga kvinnor mår psykiskt dåligt

 Unga har de senaste 25 åren haft en sämre hälsoutveckling än övriga befolkningen, framför allt vad gäller den psykiska ohälsan. Unga kvinnor är särskilt drabbade av psykisk ohälsa, och 66 procent av kvinnor i åldern 16–29 år och 42 procent av männen rapporterar om besvär av ängslan, oro eller ångest. Samtidigt söker män överlag vård i mindre utsträckning och i ett senare skede än kvinnor. 

Ohälsan i arbetslivet ser olika ut 

Sverige har under åren utvecklat lagar och föreskrifter som styr villkoren för vår arbetsmiljö, arbetslivet ska vara så säkert och hälsosamt som möjligt. Med åren har till exempel dödsolyckor på arbetsplatser minskat, det förebyggande arbetet för att undvika ohälsa och medvetenhet kring psykosocial arbetsmiljö har ökat. Ändå leder villkor i arbetslivet till ohälsa. Den könsuppdelade arbetsmarknaden där villkoren skiljer sig åt leder dessutom till att kvinnors och mäns ohälsa i arbetslivet ser olika ut. Arbetsolyckor är vanligast bland män, medan arbetssjukdomar är vanligare bland kvinnor.

Sexuella trakasserier

Vad är sexuella trakasserier? Är det en hand instoppad mellan benen, nakna kön på bilder skickade till någon som inte bett om det eller kommentarer på nätet om någons utseende? Så här förklarar diskrimineringslagen vad sexuella trakasserier är: ”Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.” Sexuella trakasserier kan alltså visa sig på en mängd olika sätt, till exempel genom handlingar, ord, jargong eller att man skriver något på nätet. Det gemensamma är att handlingen är oönskad, kränkande och av sexuell natur. Det kan handla om allt ifrån klasskompisens hand på rumpan till blickar från arbetskamraten som upplevs obehagliga eller att en full gäst kommenterar servitrisens utseende. Det är alltid den drabbade som avgör var gränsen går för ett oönskat beteende. 

Sexuella trakasserier bland unga

 Kvinnor blir i högre utsträckning än män utsatta för sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning från 2021 visade att bland unga kvinnor mellan 16 och 29 år hade nästan 25 procent blivit utsatta för sexuella trakasserier från chefer, kamrater och/eller andra personer på jobbet under de senaste tolv månaderna. 

Samtyckeslagen

Ingen ska behöva utsättas för trakasserier, våldtäkt eller annat sexuellt övergrepp. Den första juli 2018 fick Sverige en samtyckeslag. Samtycke utgör gränsen mellan vad som är frivilligt sex och vad som är övergrepp. Samtycke är inte bara viktigt i relation till sex, utan också för att bygga ett samhälle där frivillighet är grunden för mellanmänskliga relationer. Ett samhälle som genomsyras av frivillighet, ömsesidighet och respekt.

Ta reda på mer

Artikeln är ett utdrag ur materialet På lika villkor – Jämställdhet genom livet. Där hittar du mer information om jämställdhet idag, en historisk tillbakablick över vägen till ett mer jämställt samhälle och ett kapitel om hur vi kan skapa ett mer jämställt samhälle. Materialet finns även inläst som ljudbok. I den tillhörande lärarhandledningen hittar du förslag på övningar, diskussionsfrågor och lektionsupplägg.