Intervjuer om jobb och klimat
I den här artikeln ger en forskare och en industriarbetare och en facklig tjänsteman sin bild av hur framtidens arbetsliv kommer att se ut och hur en rättvis klimatomställning av arbetslivet skulle kunna gå till. Intervjuerna är ett utdrag ur materialet Klimatet och jobben – ett utbildningsmaterial om rättvis klimatomställning.
Thomas Hahn, docent i miljövetenskap med inriktning på ekologisk ekonomi på Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet.
Foto: Stockholms Universitet
1. Hur tror du att arbetslivet kommer att se ut efter en rättvis klimatomställning? Vad kommer vara de största skillnaderna från dagens arbetsliv?
Sverige har mycket liten fossil energiproduktion så vi har mindre utmaningar rörande kolgruvor och kraftvärme. Elektrifieringen ger många välbetalda jobb. Elmotorer kräver mindre arbetskraft än fossila motorer. Men fler jobb skapas för återvinning och den cirkulära ekonomin.
Förhoppningsvis kan vi sänka arbetstiden kraftigt, främst för monotona tunga jobb. Detta ställer höga krav på fackförbund och samhälle så att inkomstskillnaderna börjar minska, i stället för att fortsätta öka. Särskilt arbetare och tjänstemän som inte kan jobba på distans behöver sänkt arbetstid.
2. Vilka är de viktigaste sakerna vi behöver göra för att genomföra en rättvis klimatomställning av arbetslivet?
Politikerna behöver ta beslut som bygger på det som så gott som alla experter är överens om. Att sänka bensinskatten saknar till exempel helt stöd från experter och motiveras av att det finns vissa grupper som på kort sikt förlorar på delar av klimatpolitiken.
En förnuftig politik försöker i stället kompensera dessa grupper så att vinsterna och kostnaderna för klimatpolitiken fördelas mer rättvist (betyder ofta mer lika). Vi behöver lära oss av tidigare strukturomvandlingar. Sverige lät tekoindustrin gå i konkurs och även varvsindustrin, genom att kompensera förlorarna.
När företag ställer om är det viktigt att ledning och fackförbund kommunicerar tillsammans och lyfter fram vinster för såväl konkurrenskraften/lönsamheten/löneförmågan som arbetsmiljön. Scania är ett gott exempel på detta.
Kommuner och boende nära vindkraftsparker behöver få skälig kompensation. För arbetstagare och konsumenter behövs andra spelregler så att det premieras att vara klimatsmart.
Hanna Palmsten, Production Lab Technician på Höganäs AB och förtroendevald i fackförbundet IF Metall.
Foto: Stefan Jerrevång/ IF Metall
1. Hur tror du att arbetslivet kommer att se ut efter en rättvis klimatomställning?
Jag tror att vi kommer se förändringar i våra arbetsuppgifter och arbetstitlar. Med nya tekniska innovationer krävs validering och omställning av våra yrken och medlemmar för att hålla kvar jobben inom Sverige, inom industrin och IF Metall.
2. Vad kommer vara de största skillnaderna från dagens arbetsliv?
Förändringar av exempelvis arbetstiden och dess förläggning kan bli en stor skillnad mot hur det ser ut i dag. Kanske att vi arbetar färre dagar vilket i sin tur gör att utsläppen från exempelvis trafiken kan minska när färre personer transporterar sig till och från jobb. Nya branscher, yrken och marknader kan komma att växa fram.
3. Vilka är de viktigaste sakerna vi behöver göra för att genomföra en rättvis klimatomställning av arbetslivet?
Att inkludera och använda de kunskaper och erfarenheter som våra medlemmar sitter på. Självklart behöver vi också vara aktiva och påverka politiken och samhället i stort. Skapa engagemang och förståelse hos människor och kanske utmana vårt sätt att tänka kring klimatet och vårt levnadssätt. Man måste våga investera i omställningen och framför allt industrin så att potentialen att genomgå en rättvis klimatomställning är stor.
Tamim Alameddine, förbundssekreterare på DIK, fackförbundet för kultur, kommunikation och kreativ sektor. Han arbetar bland annat med deras satsning på klimatombud.
Foto: DIK
1. Vad är fackens roll i omställningen?
Först och främst är det viktigt att konstatera att klimatfrågan i allra högsta grad är en facklig fråga. För klimatförändringarna påverkar våra medlemmar – både på jobbet och hemma. Det är svårt att överblicka exakt vad klimatkrisen kommer att innebära, men att den kommer att påverka våra liv och vårt samhälle i grunden är uppenbart. Den kommer också att påverka villkoren för arbetstagarna och förutsättningarna för arbetsgivarna. Som fackliga organisationer behöver vi därför agera både i det stora och i det lokala och småskaliga, det vill säga på våra arbetsplatser.
2. Vilka är de viktigaste sakerna vi behöver göra för att genomföra en rättvis klimatomställning av arbetslivet?
Det finns mycket som behöver göras och många beslut som våra politiker behöver ta. Men som facklig så tror jag starkt på idén om att alla i ett samhälle ska känna ägandeskap, delaktighet och trygghet i omställningen. Det här är avgörande för att vi gemensamt ska klara klimatmålen. Därför skulle jag vilja se att vi utvecklar arbetet med att driva klimatfrågorna ute på arbetsplatserna. Det innebär att vi samverkar om dessa frågor på ett naturligt sätt, såväl lokalt som centralt, och att vi tar ansvar och involveras i arbetet med omställningen på våra arbetsplatser. Det menar jag är en enorm styrka, men också något som kännetecknar den svenska modellen.
3. Om du fick önska, hur skulle utvecklingen se ut i dag?
Jag tänker att vi kan göra mer på strukturell nivå, vilket innebär att politiken än mer behöver prioritera omställningen. Men vi som parter på svensk arbetsmarknad har också ett ansvar. Det görs mycket redan i dag som är positivt, men vi kan definitivt göra mer. Jag vill nämna ett initiativ som vi på DIK nu genomför. Vi har precis lanserat en ny lokalfacklig roll – klimatombud – som jag tror kommer bli en viktig roll här och nu, men också längre fram.
Det är ett ombud som bland annat ska agera för en mer hållbar arbetsplats, vara medlemmarnas röst i den lokala omställningen och titta på arbetsplatsen med klimatkritiska glasögon. Det är ett uppdrag som på kort tid lockat många intresserade medlemmar. Det visar på det enorma engagemang som finns där ute och det gör mig riktigt glad. För det är trots allt så att det fackliga bidraget är just detta. Det vill säga att vi tillsammans, samlat och samordnat kan agera för en mer hållbar och rättvis omställning såväl i det lilla och lokala som i det stora och globala.
Ta reda på mer
Den här artikeln är ett utdrag från materialet Klimatet och jobben – ett utbildningsmaterial om rättvis klimatomställning. Där hittar du mer information om hur arbetet för klimat och schyssta arbetsvillkor hänger ihop och hur du kan göra din skola mer hållbar. I den tillhörande lärarhandledningen finns värderingsövningar, skrivuppgifter och rollspel.