Att jobba i USA, Storbritannien, Spanien och Sverige

Visste du att i Storbritannien är det förbjudet att ge en huvudvärkstablett till en kollega och i USA har du ingen lunchrast? Arbetslivet i de flesta länder fungerar väldigt annorlunda än i Sverige. Det kan till exempel handla om hur löner sätts, vilka arbetstider som gäller och hur mycket semester du har. I den här artikeln jämför vi arbetslivet I Sverige med hur det fungerar i USA, Storbritannien och Spanien.
Arbetslivet i USA, Storbritannien, Spanien och Sverige
Att flytta utomlands ger dig en chans att få nya erfarenheter, uppleva en annan kultur och kanske lära dig ett nytt språk. Alla länder har olika regler kring arbetslivet och det kan vara bra att känna till hur det fungerar i det land där du ska jobba.
Den här artikeln handlar om hur arbetslivet fungerar i USA, Storbritannien och Spanien som är några av de vanligaste länderna för svenskar att flytta till. Samt vilka likheter och skillnader som finns med arbetslivet i Sverige.
Spanien är liksom Sverige med i EU vilket medför en del gemensamma lagar för arbetsmarknaden, men det finns ändå en del skillnader mellan länderna. Storbritannien är ett europeiskt land som inte är med i EU sedan 2020 och USA har väldigt annorlunda regler jämfört med Sverige.
Sverige skiljer sig från övriga länder i jämförelsen främst genom våra starka fackförbund och att många regler bestäms i de kollektivavtal som förhandlas mellan facken och arbetsgivarna, medan andra länder har svagare fackförbund och fler regler fastställs i lagar istället. Tydligast är skillnaden mellan Sverige och USA.
I artikeln tar vi upp likheter och skillnader mellan länderna gällande till exempel lönesättning, anställningsformer, kollektivavtal, strejker, diskriminering, arbetstider och föräldraledighet.
Att börja jobba
Att börja jobba i Sverige
Många anställningar i Sverige börjar med en provanställning som kan vara som mest i sex månader. Under provanställningen kan arbetsgivaren säga upp dig utan att ange någon anledning, så länge uppsägningen inte är diskriminerande. Du kan även själv säga upp dig med kort varsel. Om det inte står något annat i kollektivavtal eller ditt anställningsavtal behöver arbetsgivaren ge dig två veckors uppsägningstid, medan du som anställd kan gå hem direkt efter att du sagt upp dig under provanställningen.
Förutom tillsvidareanställning och provanställning finns olika former av tidsbegränsade anställningar. Dessa innebär att du anställs under en viss period och att anställningen upphör efter att perioden tagit slut. Dessa kan vara vikariat, vilket innebär att du täcker upp för föräldraledig eller sjukskriven personal, säsongsanställning, som innebär att du blir anställd för ett jobb som bara kan utföras under vissa tider på året, som inom turistnäringen, och särskild visstidsanställning, vilket kan användas upp till ett år om arbetsgivaren har behov av extra personal. Därefter övergår anställningen till en tillsvidareanställning.
Det har på senare år blivit vanligare i Sverige med särskilda visstidsanställningar utan garanterad arbetstid. Anställningsformen kallas ibland för timanställning. Tecknar du ett sådant avtal är du bara anställd under tiden du faktiskt arbetar, och när du går hem för dagen upphör anställningen. Du har ofta ingen garanti på hur många pass du får arbeta i sådana avtal, utan kallas in efter behov. Du har heller ingen skyldighet att tacka ja till de pass du erbjuds. Generellt innebär det en mindre trygg form av arbete, men det kan vara mer flexibelt om du arbetar vid sidan av till exempel studier eller ett annat arbete.
Det har även blivit vanligare med så kallade gigjobb eller plattformsjobb. Detta innebär att du tilldelas arbete genom en digital plattform men oftast inte utför arbetet som anställd, utan som egenföretagare. Då ansvarar du själv för försäkringar, skatter och pensioner. Du har ofta ingen möjlighet att förhandla din lön, utan ersättningen du får för uppdraget kan bestämmas av algoritmer, baserat på hur stor efterfrågan det är på tjänsterna just nu.
Att börja jobba i Spanien
För att kunna jobba i Spanien behöver du inte skaffa ett visum eller arbetstillstånd, då landet ingår i EU. Om du planerar att jobba längre än tre månader måste du däremot skaffa ett spanskt personnummer (kallas för NIE-nummer) genom att boka en tid hos en polisstation och registrera dig för socialförsäkring. När det gäller anställningsformer är det precis som i Sverige vanligt med provanställning, dock endast i två månader för de flesta och sex månader för kvalificerade tekniker. Det innebär att under denna tid kan arbetsgivaren avsluta din anställning när som helst om den anser att du inte presterar tillräckligt bra.
Att börja jobba i USA
I USA krävs det ett arbetsvisum för att kunna jobba i landet som svensk medborgare. Det finns många olika typer av visum beroende på vilken typ av yrke du har tänkt jobba inom, men det kan vara ganska svårt att få tillstånd att jobba i USA. När det gäller anställningsformer används ofta ”at-will”-anställningar. Det innebär att det inte finns något krav på ett skriftligt anställningsavtal i de flesta delstater i USA. Däremot är det vanligt att företag anger anställningens villkor, men detta är inte lagligt bindande på samma sätt som ett anställningsavtal.
Att börja jobba i Storbritannien
Även i Storbritannien krävs det ett visum för att kunna jobba i landet som svensk medborgare. Det finns olika typer av visum beroende på vilken typ av yrke du har tänkt jobba inom. Det enklaste sättet att veta vad som gäller för dig är att kolla på brittiska statens webbplats. I de flesta fall används ett poängsystem där man måste uppfylla minst 70 poäng av 100 för att kunna jobba i landet. Du får exempelvis 20 poäng om brittiska staten har bedömt att jobbet du blivit erbjuden är ett bristyrke. Vissa saker måste alla bevisa för att kunna jobba i landet, bland annat att du har fått ett jobberbjudande från en arbetsplats som kan sponsra dig och att du kan prata engelska på en godkänd nivå.
Det förekommer olika anställningsformer, däribland provanställningar på 3–6 månade. Däremot finns det, till skillnad från i Sverige och Spanien, ingen lagstadgad maxgräns på hur länge du kan ha en provanställning. Inom vissa branscher är det även vanligt med nolltimmarskontrakt, där det inte finns någon miniminivå av garanterad arbetstid, och där arbetsgivaren endast erbjuder dig att arbeta vid behov.
Fackförbund och arbetsgivarorganisationer
På den svenska arbetsmarknaden finns två parter. Den ena är fackförbunden, som representerar arbetstagarna, och den andra är arbetsgivarorganisationerna, som representerar arbetsgivarna. Det är parterna på arbetsmarknaden som bestämmer de flesta reglerna kring löner och arbetsvillkor. Det finns vissa saker som regleras i lag, som semester och uppsägningstid. Staten har generellt mindre inflytande på arbetsmarknaden i Sverige än i andra länder. Tanken är att parterna har bättre koll på vad arbetsmarknaden behöver än vad staten har. Ungefär 70 % av alla anställda i Sverige är medlemmar i ett fackförbund.
USA har också fackförbund, men det saknas centrala arbetsgivarorganisationer. Den fackliga anslutningen är också mycket låg, bara ungefär 10 % av alla anställda är medlemmar i ett fackförbund. Till skillnad från i Sverige förhandlas inte kollektivavtal fram på nationell nivå, utan fackförbunden slutar avtal med varje enskilt företag och avtalen kan skilja sig stort från arbetsgivare till arbetsgivare.
I Storbritannien finns det också fackförbund, men till skillnad från i Sverige finns det ingen central arbetsgivarorganisation. Ungefär 22 % av alla anställda är medlemmar i ett fackförbund. Andelen har sjunkit nästan varje år i drygt 30 år.
Spanien har en väldigt låg nivå av facklig anslutning, med drygt 16 % av alla anställda i landet. Liksom i Storbritannien och USA finns det inte någon form av central arbetsgivarorganisation.
Kollektivavtal
I Sverige täcks 88 % av alla anställda av ett kollektivavtal. Ett kollektivavtal är en överenskommelse mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer som bestämmer villkoren i din anställning. Exempel på vad som brukar bestämmas i kollektivavtal är hur mycket lön du som minst får ha, hur mycket tjänstepension arbetsgivaren ska betala in åt dig, arbetstider och semester med större ersättning än vad som står i lagen och olika försäkringar. Det är frivilligt för arbetsgivare att teckna kollektivavtal, men om anställda och fackförbundet vill göra det och arbetsgivaren inte vill kan facken ta till stridsåtgärder, till exempel strejk. När det finns kollektivavtal på arbetsplatsen så råder det fredsplikt under tiden som avtalet gäller, och då får facken inte strejka.
I USA är vissa arbetsplatser täckta av kollektivavtal, men det är betydligt ovanligare än i Sverige. Ungefär 11 % av anställda i USA är täckta av kollektivavtal. Detta beror dels på att många färre är med i facket än i Sverige, dels på att det är svårare enligt lag för facken att förhandla fram ett kollektivavtal.
I Storbritannien har vissa arbetsplatser kollektivavtal, men det är mycket ovanligare än i Sverige. Drygt 25 % av alla som är anställda i Storbritannien är täckta av någon form av kollektivavtal. Det är vanligast inom offentlig sektor. Anledningen till detta är att facken har mycket mindre möjligheter till inflytande än i Sverige.
I Spanien är ungefär 90 % av arbetstagarna täckta av kollektivavtal, trots att så få är med i facket. Detta beror på att när tillräckligt många kollektivavtal tecknas inom en specifik bransch börjar det gälla inom hela sektorn genom en ”allmängiltigförklaring”. Detta innebär att företag och deras anställda omfattas av kollektivavtalet även om inga anställda är med i facket. Bara omkring 6–7 % av arbetstagarna är täckta av ett företagsspecifikt kollektivavtal.
Anställningsavtal
Anställningsavtal i Sverige
De flesta anställningsavtal i Sverige är mycket kortfattade, vilket beror på att de flesta av villkoren för anställningen bestäms i kollektivavtalen. De villkor som främst brukar stå i anställningsavtalet är var och hur mycket du kommer arbeta, om du omfattas av ett kollektivavtal, vilken lön du har, om du börjar anställningen med en provanställning och vilken anställningsform du har.
Finns det inte kollektivavtal på arbetsplatsen behöver alla regler som brukar finnas i kollektivavtal skrivas in i anställningsavtalet. Dessa kan vara pensionslösningar, försäkring ifall du skadar dig på arbetsplatsen och om du får extra ersättningar om du blir sjuk eller föräldraledig. Avtalet behöver inte vara skriftligt, men arbetsgivaren är skyldig att skriftligt presentera dina arbetsvillkor. Muntliga avtal är också svåra att bevisa ifall du skulle hamna i tvist med din arbetsgivare.
Anställningsavtal i USA
Eftersom kollektivavtal i USA är ganska ovanliga, och lagarna är mindre omfattande, är anställningsavtalen ofta väldigt långa. Där behöver i princip alla arbetsvillkor skrivas in, såsom om du har rätt till sjuklön, föräldraledighet och semester.
Anställningsavtal i Storbritannien
I Storbritannien, liksom i Sverige, kan man teckna ett arbetsavtal muntligt eller skriftligt, och din arbetsgivare måste skriftligt presentera vissa arbetsvillkor senast vid din första arbetsdag. Det kan vara villkor som vad du har för lön, semesterdagar och vilka tider man förväntas arbeta. Det kan även finnas vissa villkor som kan avtalas muntligt men som ändå är lagligt bindande.
Anställningsavtal i Spanien
I Spanien finns det ett lagkrav på att alla anställningsavtal ska vara skriftliga och att det ska vara på spanska, samt ett ytterligare språk om man kräver det. Vilka villkor som måste finnas med är ungefär som i Sverige, till exempel var du kommer att arbeta, vilken lön du har och om du börjar anställningen med provanställning.
Svartarbete
Svartarbete är någonting som förekommer oftare än vad man tror, både i Sverige och i de andra länderna i denna artikel. Att jobba svart innebär att du arbetar helt oreglerat. Du betalar inte skatt och din arbetsgivare betalar inga sociala avgifter. Du har heller ingen rätt till de tryggheter som din arbetsgivare normalt är skyldig att ge dig, som sjukpenning, föräldrapenning eller semesterersättning. Tiden räknas heller inte in om du skulle ansöka om a-kassa efter att du slutat jobba. Att jobba svart är olagligt då du begår skattebrott när du inte betalar skatt på din lön. Du kan dömas till fängelse i upp till två år och behöva betala skatten retroaktivt om du blir påkommen med att jobba svart. Detsamma gäller din arbetsgivare.
I USA kallas svartarbete unauthorized employment (obehörig anställning). Om du arbetar svart i USA som utländsk medborgare blir du ofta deporterad, får inreseförbud i ett antal år och dina chanser att i framtiden få uppehållstillstånd eller medborgarskap i landet förminskas kraftigt. Liknande konsekvenser finns om du arbetar svart i Storbritannien.
Då Spanien är med i EU och därmed har ett informationsutbyte med Sverige finns det konsekvenser i Sverige om du arbetar svart i Spanien. Du kan exempelvis få krav på betalning till Skatteverket för det arbete du utför i Spanien, samtidigt som du behöver betala en straffavgift i Spanien.
Löner

Löner i Sverige
I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön. Istället bestäms minimilön i kollektivavtal som förhandlas mellan fackförbund och arbetsgivare. Ett företag som inte har kollektivavtal kan egentligen betala hur liten lön som helst till sina anställda. I kollektivavtal bestäms det också ungefär hur mycket lönerna ska öka varje år, för att lönerna ska hänga med i inflationen. Vissa kollektivavtal anger en lägstalön. I Unionens kollektivavtal för callcenterverksamheter var denna 21 624 kr för anställda över 20 år 2026 och 25 069 kr för anställda över 24 år.
Löner i USA
I USA finns en nationell lag för minimilön, som är på 7,25 dollar (ungefär 70 kronor) i timmen. Då det inte finns någon regel om att lönerna ska öka varje år måste politikerna bestämma när minimilönen ska höjas. Den nationella minimilönen har inte höjts sedan 2009 i USA. Vissa grupper har lägre minimilön. Serveringspersonal har en minimilön på 2,13 dollar (ungefär 21 kronor) i timmen då det förväntas att dricks ska täcka upp resten av lönen. Flera delstater har bestämt att lönen ska vara högre än den nationella miniminivån. I Kalifornien är till exempel minimilönen 17,4 dollar (ungefär 171 kronor) i timmen.
Löner i Storbritannien
I Storbritannien finns det också en nationell minimilön, som kallas ”National Minimum Wage”. Minimilönen är 12,71 pund (ca 166 kronor) i timmen för alla som är 21 år gamla eller äldre. Minimilönen höjs den 1:a april varje år och bestäms av politiker, som oftast genomför den rekommenderade minimilönen som sätts av ett oberoende rådgivande organ under näringslivsdepartementet. Det finns olika minimilöner beroende på åldersspann (till exempel får alla under 18 minst 8 pund i timmen) och även om man är lärling inom vissa yrkesgrupper.
Löner i Spanien
I Spanien, liksom i USA och Storbritannien, finns det en nationell lag som säger vad minimilönen ska vara. Den heter ”Salario Mínimo Interprofesional”. Minimilönen är 1,221 euro per månad, vilket motsvarar 9,55 euro (ca 107 kronor) i timmen. Minimilönen är samma för alla, oavsett ålder eller yrke.
Arbetstider

Arbetstider i Sverige
Enligt lag har den ordinarie arbetstiden sedan 1973 varit 40 timmar i veckan i Sverige. Förutom detta regleras flera andra arbetstidsregler i lagen, exempelvis att du måste ha 11 timmars sammanhängande ledighet per dygn och 36 timmars sammanhängande ledighet varje vecka. Du har också rätt att ta rast efter 5 timmars arbete, och ta kortare pauser då och då.
I kollektivavtal kan dock flera av dessa regler ändras. Detta kan till exempel innebära att veckoarbetstiden sänks till 37,5 timmar istället för 40, eller att du kan jobba längre pass än vad som tillåts enligt lag. Detta beror på vilken bransch du arbetar inom och vilka vad behov som finns där.
Vissa tider du arbetar ger dig extra lön om arbetsgivaren har kollektivavtal, exempelvis om du arbetar helger, kvällar eller nätter. Detta kallas ob-ersättning och varierar beroende på bransch och vilken tid eller dag det omfattar. Ett exempel är att kollektivavtalen inom detaljhandeln ger dubbel lön om du arbetar på en söndag. En annan form av ersättning är övertidsersättning. Denna får du om du arbetar heltid, men har behövt jobba mer än det. Övertidsersättningen ser väldigt olika ut beroende på avtal, och kan även förhandlas bort helt i ditt anställningsavtal. Då är det istället tänkt att du ska kunna arbeta lite mindre när arbetet tillåter, och lite mer när arbetet kräver.
Arbetstider i USA
I USA finns ingen övre gräns för hur många timmar du får jobba varje vecka eller dag. Däremot är arbetsgivaren skyldig enligt lag att betala 50 % av lönen extra för all tid som överstiger 40 timmar per vecka. Detta gäller dock inte alla yrkesgrupper. En typisk arbetsdag på ett kontorsjobb är oftast kl. 09 –17 där man äter lunch vid skrivbordet, då det inte finns något lagkrav för rast under arbetstid om det inte står i anställningsavtalet.
Arbetstider i Storbritannien
I Storbritannien finns det en övre gräns för hur många timmar du får jobba i veckan, vilket är 48. Däremot så kan detta avtalas bort om du själv vill det, eller om du jobbar på en arbetsplats som har bemanning dygnet runt (till exempel polis, sjukvård, säkerhetsbolag). Det är olagligt att jobba mer än 8 timmar per dag eller 40 timmar i veckan om du är under 18. En typisk arbetsdag för de som jobbar på ett kontorsjobb är oftast mellan kl 09-17 med en lunchrast på 30 minuter. Det finns ingen lagstiftning om hur många timmar en heltidsanställning ska vara, däremot så är en arbetsvecka oftast mellan 35–40 timmar i veckan.
Arbetstider i Spanien
I Spanien finns det också en övre gräns på hur många timmar man får jobba i veckan, vilket är 48 timmar. Som anställd får du normalt sett jobba max 9 timmar under en dag. En typisk arbetsdag för dem som jobbar på kontor i Spanien är antingen från 10–14 och 16–20 med en 2 timmars lunchrast, eller 09–18 med en timmes lunchrast. Spanien har nyligen sänkt veckoarbetstiden till 37,5 timmar från 40 och inom vissa branscher och kollektivavtal kan det vara så lågt som 35 timmar i veckan.
Semester
Semester i Sverige
I Sverige har du som anställd rätt till fem veckors betald semester varje år. Du har också rätt att ta ut fyra av veckorna sammanhängande under sommaren. Under semestern får du lön som om du hade arbetat under perioden och ett litet tillägg på lönen för att ha råd med att göra saker som du vanligtvis inte skulle ha gjort om du arbetade. I kollektivavtal kan det finnas bestämmelser som fler semesterdagar eller ett större tillägg än vad som står i lagen.
Under vissa omständigheter har du inte samma rätt till betald semester som vanligtvis, till exempel om du är nyanställd under det första arbetsåret eller haft tjänstledighet utan lön. Under vissa anställningsformer har du ingen rätt till betald semester. Då får du istället ett tillägg på lönen varje månad men ingen lön under tiden du inte arbetar. Om du slutar på ett arbete och har semesterdagar som du inte har tagit ut får du en ersättning för dessa på din sista lön. Vissa kollektivavtal tillåter också permission, vilket innebär att du kan få en eller flera dagar ledigt när en närstående går bort, om du ska på begravning, om du ska gifta dig eller om du fyller jämt.
Semester i USA
I USA finns det ingen lag om betald semester. Du kan som anställd alltså behöva jobba året om. Många arbetsgivare erbjuder dock betald semester till sina anställda ändå. I genomsnitt har en anställd amerikan 10 betalda semesterdagar om året.
Semester i Storbritannien
I Storbritannien finns det en lag om hur mycket betald semester du har rätt till. De flesta som jobbar i landet har rätt till minst 28 dagar under hela året, inklusive röda dagar. Då England, Wales, Nordirland och Skottland har olika röda dagar varierar det i Storbritannien hur många lediga dagar du kan disponera själv och hur många som är på fasta datum. Om du jobbar deltid kan man ha rätt till färre betalda semesterdagar beroende på hur ofta du jobbar.
Semester i Spanien
I Spanien finns det också en lag om hur mycket betald semester man har rätt till, vilket är 22 arbetsdagar eller 30 ”kalenderdagar” under ett år. I jämförelse med många andra länder är det vanligare att arbetsgivaren tillåter att man tar ut hela sin ledighet i ett block, som man kan göra i Sverige. Det finns även andra omständigheter som ger rätt till fler betalda semesterdagar, bland annat att gifta sig, att flytta eller att en familjemedlem dör.
Strejk
Strejk i Sverige
Om en arbetsgivare vägrar teckna kollektivavtal, eller om facket och arbetsgivaren inte kan komma överens om vad som ska stå i kollektivavtalet, kan facket kalla till strejk. Detta betyder att facken säger åt sina medlemmar att inte arbeta för att sätta press på arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan också utlysa en så kallad lockout. Detta betyder att alla anställda är utestängda från arbetet. Strejker och lockouter varar till dess att parterna kommer överens om att teckna kollektivavtal. Under tiden som kollektivavtal är på plats får varken strejker eller lockouter ske. Detta kallas fredsplikt. Innan kollektivavtal var vanligt på arbetsplatser var Sverige ett av de länder som hade flest strejker och lockouter i världen. Numera är det tvärtom, och det är ganska ovanligt i Sverige att det sker.
Strejkrätten är precis som rätten till fackligt medlemskap grundlagsskyddad. Detta betyder att arbetsgivaren inte får straffa dig, till exempel genom att säga upp dig, för att du går ut i strejk så länge det inte råder fredsplikt när du strejkar. Om du strejkar utan att facket har kallat till strejk kallas det för vild strejk, och är inte tillåtet. Om du strejkar vilt riskerar du att bli uppsagd och kan få betala skadestånd till din arbetsgivare. Vissa yrkesgrupper har begränsad strejkrätt. Fackförbunden får till exempel se till att akutsjukvården kan fungera även om en del av personalen tas ut i strejk.
Andra fackförbund som inte är direkt involverade i konflikten kan ta till så kallade sympatiåtgärder. Detta innebär att de hjälper det strejkande fackförbundet att sätta press på arbetsgivaren med olika metoder. Under Teslakonflikten, som varade mellan 2023 och 2026, stöttade till exempel fackförbundet Seko det strejkande fackförbundet IF Metall genom att inte leverera post till Tesla, och Transport slutade hantera Teslas avfall.
Hösten 2026 kallade flera fackförbund till strejk mot spelbolaget King. Först förhandlade förbunden med företaget i över ett år, men då företaget ändå inte ville teckna kollektivavtal kallade facken till strejk. Strejk är alltså oftast den sista metoden som fackförbunden tar till för att få kollektivavtal på arbetsplatsen. King tecknade dock kollektivavtal innan strejken började.
I artikeln Strejker förr och nu kan du lära dig mer om hur strejker fungerar i Sverige.
Strejk i USA
I USA är strejkrätten också skyddad enligt lag, men den är mer begränsad än i Sverige. Arbetsgivaren får ta in ersättare för att utföra det arbete som du normalt utför under tiden du strejkar, vilket inte är direkt otillåtet i Sverige, men det finns flera regler som försvårar det. Facken kan till exempel kalla till stopp för nyanställningar, och i kollektivavtal förbjuds ofta bemanningsföretag att hyra ut personal till företag där det pågår en strejk. I USA är det inte tillåtet med sympatiåtgärder.I Sverige får politiker inte blanda sig i strejker men I USA är det tillåtet.
I USA pågår en konflikt mellan arbetsgivaren Starbucks och fackförbundet Starbucks Workers United. Fackförbunden kräver fler garanterade arbetstimmar och högre lön. Facken menar även att Starbucks har begått flera brott mot arbetsrätten som de måste ta ansvar för. Starbucks och fackförbunden har förhandlat om villkoren, men ingenting konkret har kommit ut av förhandlingarna. Under 2025 strejkade de anställda på ett flertal butiker, men strejkerna är inte lika omfattande längre.
Det pågår även en konflikt mellan företaget Amazon och fackförbundet Amazon Labor Union (ALU). Konflikten startade 2020 då det fanns brister i Amazons hantering av covid-19-pandemin, till exempel låg tillgång till skyddsutrustning för Amazons anställda, men har nu utvecklats till att handla om höjda löner, tydligare begränsningar i hur mycket övertid arbetsgivaren kan begära från de anställda och utökad ledighet för arbetarna.

Chris Smalls bildade fackförbundet ALU, som leder konflikten mot Amazon. Du kan läsa en intervju med honom här.
Strejk i Storbritannien
I Storbritannien är rätten att strejka skyddad i lag, men den är mer begränsad i jämförelse med Sverige. Strejker är vanligast inom transportsektorn, till exempel Londons tunnelbana. En uppmärksammad strejk genomfördes under 2025 när Rockstar Games (utvecklarna av bland annat spelserien Grand Theft Auto) gav 31 personer sparken för vad företaget beskrev som misskötsel, medan fackförbundet som representerar de anställda sa att den egentliga anledningen var att de var aktiva inom fackförbundet. Det väntas ett beslut från en arbetsdomstol om avskedandet skedde på rätt sätt.
Strejk i Spanien
I Spanien är strejkrätten grundlagsskyddad, och det är mer likt hur det fungerar i Sverige. en strejk på Barcelonas flygplats, där anställda på företaget Groundforce, som tar hand om incheckning och bagagehantering åtl många stora flygbolag, kräver bättre arbetsvillkor och att ledningen tar itu med den dåliga arbetsmiljö som finns på arbetsplatsen.
Diskriminering
Diskriminering i Sverige
I Sverige finns flera skydd i diskrimineringslagen som din anställning lyder under. Det betyder att arbetsgivaren inte kan missgynna dig, till exempel genom att säga upp dig, ge dig lägre lön, eller kränka dig, på grund av de diskrimineringsgrunder som finns i lagen.
Det finns två huvudsakliga typer av diskriminering: direkt diskriminering och indirekt diskriminering.
Direkt diskriminering innebär du blir sämre behandlad på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Detta kan till exempel vara om du söker ett arbete och uppfyller kraven, men inte blir kallad till intervju med motiveringen att du är för ung, medan en äldre kandidat med liknande meriter blir kallad till intervju.
Indirekt diskriminering innebär att en regel som kan uppfattas som neutral, i praktiken kan missgynna vissa grupper. Till exempel kan arbetsplatser som har krav på en viss kroppslängd göra det svårare för kvinnor än män att få jobba där, då de generellt är kortare än män. I vissa fall är dock sådana krav nödvändiga, och det ses inte som diskriminering i sådana fall.
Det finns även något som kallas positiv särbehandling, vilket innebär att man i vissa fall får prioritera vissa underrepresenterade grupper. I diskrimineringslagen får detta ske på grund av kön. Till exempel kan en arbetsplats med väldigt låg andel kvinnor prioritera kvinnor i anställningsprocesser. Detta får inte innebära att en man med bättre meriter inte får anställningen på grund av att han är man, men arbetsgivaren får välja en kandidat med liknande meriter baserat på hens kön ifall detta kön är underrepresenterat på arbetsplatsen.
De sju diskrimineringsgrunderna i Sverige är:
1. kön (om du är man eller kvinna, cis eller trans)
2. könsöverskridande identitet eller uttryck (om du är icke-binär eller uttrycker dig på ett sätt som aviker från normerna kring det kön du registrerades som när du föddes)
3. etnisk tillhörighet (vad du har för ursprung eller hudfärg)
4. religion eller annan trosuppfattning (om du till exempel är kristen, jude eller muslim)
5. funktionsnedsättning (om du till exempel sitter i rullstol eller har autism)
6. sexuell läggning (om du till exempel är homosexuell)
7. ålder (hur gammal eller ung du är).
Diskriminering i USA
I USA finns liknande skydd i flera olika lagar. Diskrimineringsgrunderna i USA är:
1. ras eller hudfärg
2. kön eller sexuell läggning
3. religion
4. nationellt ursprung (var du är född eller kulturellt uttryck)
5. ålder (gäller endast om du är 40 år eller äldre)
6. funktionsnedsättning
7. genetisk information (om du exempelvis har ärftliga sjukdomar i släkten).
Om du upplever att du blivit diskriminerad i Sverige kan du ta kontakt med facket eller med en särskild myndighet: Diskrimineringsombudsmannen. Då kan de utreda om det som hänt kan räknas som diskriminering och pröva det i domstol.
I USA finns också en särskild myndighet som behandlar diskrimineringsärenden, men om ärendet går till domstol är det svårt att vinna mot arbetsgivaren utan att anlita en egen advokat eller få hjälp av en civilrättslig organisation som hjälper dig ideellt.
Diskriminering i Spanien och Storbritannien
Spanien och Storbritannien har liknande lagar, med vissa skillnader. I Spanien är även socioekonomisk status en diskrimineringsgrund, och du kan alltså inte exempelvis nekas en anställning för att du kommer från en fattigare familj. I Storbritannien är även graviditet eller moderskap en egen diskrimineringsgrund. I Sverige regleras detta som könsdiskriminering.
Föräldraledighet
Föräldraledighet i Sverige
Om du får barn i Sverige har du rätt att vara helt ledig från arbetet med ersättning till dess att barnet blir 18 månader. Totalt finns det 480 föräldradagar som föräldrarna kan fördela fritt mellan varandra. Däremot kan inte en förälder ta ut alla dagar, utan 90 dagar är reserverade till vardera förälder. Den förälder som inte varit gravid har rätt till tio dagars ledighet i samband med barnets födelse eller adoption. Du kan också gå ned i arbetstid med upp till 25 % till att ditt barn fyller 8 år. I kollektivavtal kan det finnas bestämmelser om till exempel högre ersättning under ledigheten.
Föräldraledighet i USA
I USA har en förälder rätt till 12 veckors ledighet i samband med barnets födsel om de jobbar på ett företag med fler än 50 anställda. Det finns dock inget krav på att ledigheten ska vara betald. Vissa delstater har egna lagar som ger dig rätt till betald ledighet. New York har exempelvis samma ledighetsperiod på 12 veckor, men föräldern får 67 % av sin lön under tiden. Många arbetsgivare i USA erbjuder också betald ledighet även om det inte finns något lagligt krav på det.
Föräldraledighet i Storbritannien
I Storbritannien har en förälder rätt till minst 18 veckors ledighet som kan tas ut mellan barnets födsel och barnets 18-årsdag. Föräldraledigheten är obetald och man får max ta ut 4 veckor under ett år. Din arbetsgivare kan ge dig längre föräldraledighet eller ge dig lön under föräldraledigheten om det finns med i anställningsavtalet. Föräldraledigheten kan bara användas genom att ta ut en hel vecka åt gången och kan inte delas upp i separata dagar.
Föräldraledighet i Spanien
I Spanien har en förälder rätt till minst 16 veckors betald ledighet i samband med att den får ett barn. Enligt lag måste föräldern ta ut minst 6 veckor av sin föräldraledighet i samband med barnets födsel, och de övriga veckorna kan man ta ut när som helst under det första året.
Arbetsmiljö

Arbetsmiljö i Sverige
I Sverige har arbetsgivaren ett ansvar att säkra en god och säker arbetsmiljö. Ansvaret brukar delas upp i olika delar. Den fysiska arbetsmiljön innefattar alla fysiska moment på en arbetsplats. Detta kan exempelvis vara att du inte ska riskera att skada dig om du lyfter tungt, sitter vid ett för lågt skrivbord hela dagen eller jobbar i en högljudd miljö. Den organisatoriska arbetsmiljön handlar om vem som gör vad, kommunikationen på arbetsplatsen och hur mycket tid du har till olika arbetsuppgifter.
Den sociala arbetsmiljön innebär främst hur du trivs med dina arbetskamrater, men kan även innefatta hur meningsfullt du upplever att arbetet är eller hur stora möjligheterna till personlig utveckling är. Den tekniska arbetsmiljön behandlar hur programvaror eller system som används i arbetet påverkar anställdas stressnivåer och arbetstillfredsställelse. Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för alla områden. Ofta finns det ett skyddsombud som utses av facket på arbetsplatsen för att hjälpa både arbetsgivare och anställda med arbetsmiljön.
Arbetsmiljö i USA
I USA finns det lagliga krav på arbetsgivaren att garantera en säker fysisk arbetsmiljö, genom att exempelvis tillhandahålla skyddsutrustning och lära ut säkra arbetsmetoder. Det finns däremot inga liknande krav för den sociala eller organisatoriska arbetsmiljön. Det finns krav på att arbetsgivaren inte ska diskriminera sina anställda, men inte på att säkra att de inte blir kränkta av sina kollegor.
Arbetsmiljö i Storbritannien
I Storbritannien finns lagstadgade krav på den fysiska arbetsmiljön. Detta inkluderar förebyggande arbete för att minimera skador, en ren arbetsplats och en bekväm temperatur på arbetsplatsen. Lagen inkluderar också vissa psykosociala krav, såsom stressminimering och att förhindra mobbning.
Arbetsmiljö i Spanien
Spansk lag kräver att arbetsgivare ska garantera en säker arbetsplats, och större arbetsplatser med mer än 50 anställda måste ha en egen säkerhetskommitté. Arbetstagare har också rätt att lämna arbetsplatsen om det finns ett direkt hot mot deras liv eller hälsa. Kraven inkluderar även den psykiska arbetsmiljön.
Att bli uppsagd
Att bli uppsagd i Sverige
I Sverige måste en uppsägning grunda sig på sakliga skäl. Detta betyder antingen att det inte längre finns behov av det arbete du är anställd för att göra, eller att du har misskött eller vägrat utföra ditt arbete. Arbetsgivaren måste först göra det tydligt på vilket sätt du har misskött dig, och försöka hjälpa dig att göra ditt arbete på ett bättre sätt eller titta om du kan göra något annat på företaget, innan de kan säga upp dig. Om det finns kollektivavtal och du är medlem i facket måste arbetsgivaren förhandla uppsägningen med facket. Om arbetsgivaren har fel och det inte finns något sakligt skäl för uppsägningen kan facket ogiltigförklara den.
När du blir uppsagd har du rätt att jobba kvar på företaget i minst en månad innan du blir arbetslös. Om du har jobbat längre på företaget har du rätt att vara kvar längre. Som längst blir uppsägningstiden enligt lag 6 månader, om du har jobbat på företaget i mer än 10 år.
En metod som har blivit vanligare på senare år är att arbetsgivaren köper ut en anställd. Detta ses varken som att du sägs upp eller som att du säger upp dig. Istället kommer du och din arbetsgivare överens om att din anställning ska upphöra, och på vilka villkor. Man kan säga att du säljer din anställning till arbetsgivaren. Om arbetsgivaren vill köpa ut dig krävs ingen förhandling med facket, och du kan tacka nej. Vanligtvis innebär ett utköp att du är arbetsbefriad, alltså att du är anställd men inte utför något arbete, med bibehållen lön under en period som du och din arbetsgivare kommer överens om.
Att bli uppsagd i USA
I USA finns det enligt lag ingen uppsägningstid och inget krav på att uppsägningen ska grundas på sakliga skäl. Detta betyder i praktiken att en arbetsgivare kan säga upp dig utan anledning och att du får gå hem samma dag som uppsägningen sker. Undantaget är vid större uppsägningar eller om företaget ska lägga ned helt, då behöver de informera dig 60 dagar i förväg. I anställningsavtal eller kollektivavtal kan andra regler om uppsägningstid finnas.
Att bli uppsagd i Storbritannien
I Storbritannien finns det regler kring uppsägningstid för arbetsgivare samt giltiga skäl till uppsägning enligt nationell lag. Det finns fem giltiga skäl till uppsägning, som är: misskötsamhet (till exempel brott), förmåga (till exempel om du inte uppnår vissa mål), arbetsbrist (till exempel att företaget inte längre har behov av tjänsten), lagligt hinder (till exempel att du saknar arbetstillstånd) eller annan väsentlig anledning.
När det gäller uppsägningstid har arbetsgivaren rätt att säga upp dig under den första anställningsmånaden utan att meddela dig i förväg om beslutet. Om man har jobbat i minst en månad och upp till två år, måste arbetsgivaren informera dig inom en vecka om att din anställning kommer att avslutas. Efter två år krävs det ytterligare en veckas förvarning för varje ytterligare år du har jobbat på arbetsplatsen.
Att bli uppsagd i Spanien
I Spanien behövs det liksom i Sverige sakliga skäl för uppsägning enligt lag. Dessa brukar delas upp i två kategorier, och olika regler gäller för dem. Den ena kategorin är objektiv uppsägning, vilket kan vara om företaget går med förlust eller behöver organisera om verksamheten. Enligt lag har du då rätt till 15 dagars uppsägningstid, och du har under din uppsägningstid rätt till två timmars betald ledighet per dag för att söka nytt arbete.
Den andra kategorin är disciplinär uppsägning, vilket tillämpas om du har misskött ditt arbete genom att till exempel ha varit borta från jobbet utan tillåtelse. Då har du varken rätt till uppsägningstid eller någon ytterligare lön. Om du anser att din arbetsgivare inte hade skäl att säga upp dig kan det prövas i domstol. Om du får rätt av domstolen har du rätt till ett skadestånd på 33 dagars lön.
Bemanningsföretag
Bemanningsföretag i Sverige
Om du tar anställning på ett bemanningsföretag utför du ditt arbete på ett annat företag än det du är anställd hos. Företaget du arbetar hos hyr din arbetskraft från det företag du är anställd hos, som i sin tur betalar lön till dig. Företag kan anlita bemanningsföretag om de till exempel behöver en person för ett kortare projekt eller för att täcka upp ett tillfälligt personalbehov.
När du är anställd hos ett bemanningsföretag är de skyldiga att se till att du har samma arbetsvillkor som om du skulle vara anställd hos kundföretaget. De kan heller inte hindra dig från att ta anställning på kundföretaget ifall du skulle bli erbjuden det. Om du är uthyrd till ett företag i två år måste de antingen erbjuda dig anställning direkt hos dem eller ge dig två månadslöner för att få fortsätta hyra dig från bemanningsföretaget. Om bemanningsföretaget du är anställd hos inte hittar något uppdrag för dig har du rätt till lön under tiden de letar efter ett.
Bemanningsföretag i USA
I USA finns inga speciella regler för bemanningsanställda om vare sig lön eller anställning. Generellt anställs du på ett bemanningsföretag för ett specifikt uppdrag, men du har ingen rätt till anställning efter en viss period hos företaget du faktiskt jobbar hos. Det finns heller inga krav på att du ska ha liknande villkor som de som är anställda direkt hos företaget. Du kan alltså ha lägre lön, eller färre semesterdagar, än dina kollegor. Du har ingen rätt till lön om uppdraget tar slut, då avslutas oftast anställningen istället.
Bemanningsföretag i Storbritannien
I Storbritannien finns liknande regler som i Sverige kring bemanningsanställningar. Det finns dock inget krav på att kundföretaget ska erbjuda dig anställning efter en viss period, men det måste upplysa dig om lediga tjänster på företaget. Efter 12 veckor hos kundföretaget har du rätt att få samma lön och villkor som om du hade varit anställd direkt hos företaget.
Bemanningsföretag i Spanien
I Spanien finns liknande villkor som i Sverige, men rätten att använda sig av bemanningsföretag är något begränsad. Kundföretaget måste visa att det finns ett tillfälligt, inte permanent behov för anställningen och uppdraget får som mest vara mellan sex månader och ett år, beroende på om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Du har rätt till samma villkor som om du skulle vara anställd direkt på företaget.
Pension
Pension i Sverige
När du slutar arbeta och går i pension avgörs hur mycket pengar du får under pensionen främst av hur mycket du har arbetat och hur mycket du har tjänat under tiden du har arbetat. I Sverige delas pensionen in i tre delar. Den allmänna pensionen är skattefinansierad och betalas ut av staten. Tjänstepensionen betalas in av dina olika arbetsgivare under tiden du är anställd. Privat pension sparar du själv in.
I ditt kollektivavtal finns specifika regler om hur mycket din arbetsgivare ska betala in till din tjänstepension varje månad. I Sverige finns också en garantipension, som du får utbetald oavsett hur mycket du har tjänat under ditt arbetsliv. Arbetsgivare utan kollektivavtal har inget krav på att betala in tjänstepension, men de flesta gör det ändå.
Pension i USA
I USA finns liknande regler, men hur mycket pension du får utbetalt beror till största delen på hur mycket du har sparat privat. I Sverige är det den minsta delen. Det är helt frivilligt för arbetsgivare att betala in tjänstepension i USA, men många gör det ändå. I större företag med fler än 500 anställda har ungefär 90 % en tjänstepensionslösning, men i mindre företag, där de flesta löntagare i USA är anställda, är det ungefär 60 % av företagen som gör det. Ungefär hälften av alla anställda i USA omfattas av någon tjänstepension. Det finns en garantipension i USA, men den är betydligt lägre än i Sverige. Som minst kan en pensionerad person i USA få 53 dollar (ungefär 525 kronor) i månaden, medan den får ungefär 12 000 kronor i Sverige.
Pension i Storbritannien
I Storbritannien finns det krav för arbetsgivare att betala in till en tjänstepensionslösning om du tjänar över en viss summa. En del av detta tas från din lön, och en del betalas in av din arbetsgivare. Om du vill kan du be om att uteslutas från tjänstepensionen. Utöver detta finns en statlig pension, som utgör ungefär hälften av pensionen, medan resterande del utgörs främst av tjänstepensionen och en liten del av privat sparande
Pension i Spanien
I Spanien finns liknande regler som i Sverige, med en statlig del, en privat del och en kollektivavtalad del. Den statliga delen är dock större än i Sverige och utgör cirka 90–95 % av pensionen.
Att jobba utomlands
En av de roligaste delarna med att bo utomlands är att uppleva en annan kultur, men det är viktigt att komma ihåg att även kulturen på arbetsmarknaden skiljer sig från land till land. Skillnaderna täcker saker som arbetstid, lön, semester och andra rättigheter. Det är därför viktigt att ta reda på dina rättigheter, oavsett var du kommer att arbeta. Inget land är det andra likt, och denna artikel illustrerar bara skillnaderna mellan några få länder.
Visste du att?
I USA kan presidenten avblåsa strejker om de riskerar att skada “den nationella hälsan”.
I Spanien måste företag med mer än 50 anställda reservera 2 % av anställningarna till personer med funktionsnedsättning eller ge finansiellt stöd till organisationer som stödjer människor med funktionsnedsättningar.
I Storbritannien är det förbjudet att ge sin kollega en huvudvärkstablett, då det kan ses som att man distribuerar läkemedel utan licens.
I Sverige fick de som är anställda av stat, kommun eller region inte strejka förrän 1966. Anledningen var att det fanns en oro för att strejker inom det offentliga området skulle vara farliga för samhället.
Rätten till ob-ersättning regleras i kollektivavtal. Om du arbetar på en restaurang eller i en butik med kollektivavtal kan det skilja sig flera tusenlappar i lön gentemot om du skulle arbeta samma timmar på en arbetsplats utan kollektivavtal.
Diskussionsfrågor till artikeln
- Vilka är de största skillnaderna mellan de olika länderna? Varför tror ni det finns så många skillnader mellan olika länder när det gäller arbetsvillkor?
- Vad finns det för fördelar och nackdelar med de olika ländernas system?
- Om ni skulle lägga till fler diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen, vilka tycker ni att de skulle vara?
- Tycker ni att det ska finnas en minimilön i Sverige, varför/varför inte?
- Vilka fördelar och nackdelar finns det med att ha en minimilön i lag, som i till exempel USA, jämfört med att löner förhandlas mellan fackförbund och arbetsgivare, som i Sverige?
- Vad är viktigt att tänka på när man ska börja jobba i allmänhet?
Förslag på uppgift
Om du fick bestämma över ett land och hur deras arbetsvillkor ser ut, vilka delar av arbetsvillkoren skulle du ha tagit från de olika länderna som finns med i denna artikel?
Efter att du har gjort det, argumentera för varför du har valt det specifika landets lagar/regler inom det specifika området (till exempel lönesättning). Diskutera det sedan med någon annan och jämför vilka länder ni valde i de olika områdena och varför.
Ta reda på mer
Artikeln bygger på material och data hämtade från Unionen, Eurofound, U.S. Department of Labor, ACASoch Svenskar i världen.
Mer information om hur arbetslivet fungerar hittar du i artikeln Att tänka på inför sommarjobbet samt i texthäftena Arbetslivet – om arbetsmarknaden i Sverige och världen och Arbetsmiljö – så funkar det.
