Intervjuer om vardagsdemokrati

I den här artikeln ger olika personer sin bild av vardagsdemokrati och hur demokratin mår i Sverige idag. Intervjuerna är ett utdrag ur Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati och är något nedkortade. I materialet finns intervjuerna i sin helhet, fler intervjuer samt mer information om civilsamhällets roll i demokratin.

Foto: Roger Turesson

Åsa Wikforss

Professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, som forskat kring kunskapens roll i demokratin och hur desinformation hotar demokratin.

”Demokrati går ut på en fredlig hantering av oenighet.”

Vad betyder vardagsdemokrati för dig? 

Det betyder att man värnar de grundläggande demokratiska värderingarna. Att man är tolerant, behandlar andra människor med värdighet och är öppen för att man kan ha fel. Framför allt handlar det om att man accepterar att demokratin i grunden är pluralistisk, att vi tycker olika och att vi kan diskutera våra olikheter på ett respektfullt sätt. Den som sprider hat och hot på sociala medier för att man ogillar någons åsikt har inte förstått vad demokratin går ut på. Den går ut på en fredlig hantering av oenighet, det är dess grundbult. 

Hur mår demokratin i Sverige idag?

I ett internationellt perspektiv mår svensk demokrati bra. Men de hot som demokratin nu står inför finns också i Sverige. Vi har stor spridning av opålitlig information, och forskare och journalister utsätts för stora mängder hat och hot vilket gör att de ägnar sig åt självcensur. Vi har inflytelserika politiska strömningar som är i grunden antipluralistiska och inte erkänner samhällets behov av en mångfald av åsikter och intressen. Ingen demokrati är osårbar och det är farligt att ta den svenska demokratin för given.

Vad är det viktigaste att göra för att utveckla och försvara demokratin? 

Många olika saker behövs. Vi behöver göra något åt desinformationen och hat och hot på sociala medier. Men vi behöver också ett stort folkligt engagemang – civilsamhället är avgörande för hur pass väl en demokrati mår. Och så behöver vi stärka kunskapen mer generellt, till exempel genom att stötta oberoende journalistik och genom olika folkbildningsinsatser. 

Ahmed Abdirahman

Grundare av Järvaveckan, en mötesplats mellan människor från olika samhällsskikt.

”Jag är mycket orolig över att valdeltagandet är lägre bland vissa befolkningsgrupper och bostadsområden – om vår demokrati blir en angelägenhet för dem med högst inkomst, de högutbildade eller vissa åldersgrupper kan resultatet bli skevt.”

Vad betyder vardagsdemokrati för dig? 

För mig handlar det om att varje individ har möjligheten att påverka sin omgivning, att delta i diskussioner och beslut som berör vardagen – från skolmat och vilka som representerar oss nationellt, regionalt och lokalt, till grannsamverkan och lokala initiativ. Det är en kultur där öppenhet, respekt och aktivt deltagande är grundläggande, och där vi genom små handlingar bidrar till att forma ett samhälle som bygger på demokratiska värderingar. 

I min vardag försöker jag vara en aktiv och medveten medborgare. Det innebär att jag deltar i lokala möten som nämndmöten eller dialogmöten med polisen, läser och lyssnar på pålitliga mediekällor, engagerar mig i samhällsfrågor och uppmuntrar till dialog och inkludering i vårt Sverige. Jag bidrar också genom att sprida information, delta i debatter – både online och offline – och genom att stötta initiativ som främjar öppenhet och delaktighet. Jag och Stiftelsen Järvaveckan tar fram faktabaserade rapporter och undersökningar för att lyfta röster som inte hörs och skapa mötesplatser. Jag hoppas kunna inspirera andra att också engagera sig och vara med och forma vår gemensamma framtid.

Hur mår demokratin i Sverige idag? 

Jag anser att demokratin i Sverige har en stark grund med en lång tradition av öppenhet, dialog och medborgarinflytande. Samtidigt ser vi utmaningar, såsom ökad politisk polarisering, spridning av desinformation och en del misstro mot politiska och statliga institutioner. Dessa utmaningar kräver att vi som samhälle är vaksamma och fortsätter att arbeta aktivt för att vår demokrati ska kunna utvecklas och stå sig stark mot de krafter som vill försämra den – inifrån som utifrån. Överlag tror jag att demokratin i Sverige är robust, men att vi ständigt måste värna om den och arbeta för att den ska vara inkluderande och levande. 

Jag är mycket orolig över att valdeltagandet är lägre bland vissa befolkningsgrupper och bostadsområden – om vår demokrati blir en angelägenhet för dem med högst inkomst, de högutbildade eller vissa åldersgrupper kan resultatet bli skevt. Vår demokrati ger bäst resultat när alla röster hörs och alla har möjlighet att lyfta de frågor som är viktiga för dem. Jag är också orolig över att få engagerar sig partipolitiskt – det blir mer och mer de vars familjer varit engagerade som deltar i ungdomspolitiska organisationer. Det är inte bra. Politiska partier och statliga myndigheter behöver jobba på sin inkludering och mångfald – men det kräver också att vi i ”mångfalden” gör vårt arbete och bidrar.

Julia Linder

Biståndshandläggare på Luleå kommun och aktiv i fackförbundet Vision, bland annat som skyddsombud.

”Vardagsdemokrati handlar om att man får vara delaktig och känna att man kan påverka beslut som har inverkan på ens vardag, exempelvis ens arbetssituation”

Vad betyder vardagsdemokrati för dig?

Vardagsdemokrati för mig handlar om att man får vara delaktig och känna att man kan påverka beslut som har inverkan på ens vardag, exempelvis ens arbetssituation. 

Som skyddsombud för jag exempelvis inte bara talan åt ett fåtal som kanske hörs mest, utan försöker lyssna in olika perspektiv. För mig är det viktigt med delaktighet och att det ska kännas välkommet att vara delaktig, och jag försöker ha det med mig i alla sammanhang. Jag försöker att inte döma och att bidra till ett öppet klimat omkring mig. 

Hur mår demokratin i Sverige idag? 

Vi har en samhällsutveckling med mörka krafter som växer och min bild är att framförallt rasism blir mer och mer normaliserat, inom politiken och i media, vilket är skrämmande. Retoriken som höga politiker använder både föder och reproducerar ett ”vi och dom-tänk” vilket ökar segregeringen, och det föder bara mer och mer hat. Vi lever också i ett väldigt individualiserat samhälle där ensamhet och utanförskap ökar risken för att dras till grupper och nätverk som spär på hat, orsakar våld och skapar rädsla bland människor.

Vad är det viktigaste att göra för att utveckla och försvara demokratin? 

Mitt agerande, mina val och hur jag bemöter andra människor är det som jag kan påverka allra mest. Om man hamnar i situationer där andra blir utsatta för förtryck, diskriminering, orättvisor – så behöver man försöka vara den som agerar och säger ifrån. Det är tufft, och inte alltid att man lyckas steppa upp, men gör vi det tillsammans så blir det lättare. Vi behöver organisera människor som delar samma värderingar och värnar om demokratin på riktigt för att bli en motståndskraft mot grupper som sprider hat, rädsla och våld. Vi behöver även vara normkritiska för att syna när media, politiker eller personer i vår omgivning använder ”vi och dom”-retorik, och våga ifrågasätta. 

William Säfström

Dansare och aktiv i fackförbundet Scen & Film.

”I min vardag verkar jag för demokrati på min arbetsplats. Inte bara via arbetet vi gör inom konst och kultur, utan även genom att främja yttrandefriheten på arbetsplatsen och verka för en miljö där människor kan komma till tals och påverka hur de vill driva arbetet på arbetsplatsen.”

Vad betyder vardagsdemokrati för dig?

För mig betyder det att i mitt vardagliga liv kunna göra aktioner som påverkar samhället och hur jag som samhällsmedborgare kan agera för att påverka min och andras livssituationer.

I min vardag verkar jag för demokrati på min arbetsplats. Inte bara via arbetet vi gör inom konst och kultur, utan även genom att främja yttrandefriheten på arbetsplatsen och verka för en miljö där människor kan komma till tals och påverka hur de vill driva arbetet på arbetsplatsen. Utöver detta hjälper mitt fackliga engagemang mig också att kunna påverka min bransch och i förlängningen samhället i stort, där jag får möjlighet att driva frågor och tankar som jag anser är viktiga för den samhälleliga utvecklingen.

Hur mår demokratin i Sverige idag? 

Demokratin är absolut under svåra prövningar, mycket i vår omvärld, men, i och med att vi är ett så globaliserat land, i förlängningen också här på hemmaplan. Vi har en fortsatt stark tradition i Sverige av ett demokratiskt fungerande samhälle där vi alla värnar om våra fri- och rättigheter, men i och med dragningen åt mer totalitära ideal och genom den allt större polariseringen inom samhället finns det absolut större slitningar, upplever jag. 

Vad är det viktigaste att göra för att utveckla och försvara demokratin? 

Demokratin behöver försvaras och motiveras för oss själva och varandra för att den ska hållas relevant. Jag upplever att vi behöver forum för att diskutera demokratin, så att vi inte tar den för given. Det viktigaste tror jag är att förstå varför vi vill ha demokrati, vad icke-demokrati skulle innebära för oss i praktiken och hur vi vill verka i vårt vardagliga liv för att upprätthålla den. Det farligaste är att se den som en absoluthet och något oföränderligt när faktumet är att det är något vi alla aktivt behöver välja varje dag för att få den att kvarstå. 

Diskussionsfrågor till artikeln

1. Vilka likheter och skillnader finns mellan de olika personernas svar?

2. Vad får ni för sammantagen bild utifrån intervjusvaren?

3. Vad saknas? Finns det något som ingen av de intervjuade tar upp? 

4. Vad tycker du? Hur skulle du svara på frågorna?

Ta reda på mer

Intervjuerna är ett utdrag ur Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati och är något nedkortade. I materialet finns intervjuerna i sin helhet, fler intervjuer samt mer information om civilsamhällets roll i demokratin . I den tillhörande lärarhandledningen finns förslag på lektionsupplägg och övningar.