Vardagsdemokrati – Vad är det?

Hur känns demokrati? Vilken roll spelar föreningsliv, fackföreningar och folkbildning för en levande demokrati? Hur kan du arbeta för demokrati i din vardag? Det får du svar på i den här artikeln som handlar om vardagsdemokrati. Artikeln är ett utdrag ur materialet Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati.

Demokrati kan kännas mycket och lite 

Demokrati betyder folkstyre. Det kan kännas svårt och abstrakt. Eller kanske känns demokratin inte alls, eftersom vi helt enkelt tar den för givet. För att få en uppfattning om vad vardagsdemokrati är, kan det vara bra att känna efter lite extra.

När vi går och röstar kan det kännas högtidligt. Det känns kanske inte så högtidligt att gå till fotbollsträningen, även om träningen är ett resultat av den demokratiska rättigheten att starta föreningar. En livlig diskussion om politik kanske inte heller känns så mycket, men det är yttrandefriheten som gör att vi får dela våra åsikter utan fara för vår frihet. Demokratin märks också genom fria medier som kan ifrågasätta och granska regeringen och staten. Föreningsmöten, studiecirklar eller elevråd känns kanske inte heller alltid i första hand som demokrati. 

Men om vi tar en liten stund och verkligen känner efter, kanske vardagen innehåller fler demokratikänslor än vi först trodde. Det kan vara stora känslor av att få ett fint förtroendeuppdrag i en förening, eller små känslor när vi lyssnar på nyheterna eller när en klasskamrat uttrycker frustration över schemat under ett klassråd. 

Demokrati i vardagen 

På många sätt utövar vi våra demokratiska rättigheter och skyldigheter varje dag. Det kan handla om att gå på ett möte i en förening, att skriva ett inlägg i sociala medier, att lära sig nya saker tillsammans med andra eller att försöka förbättra arbetsmiljön på jobbet eller i skolan. Det är ett arbete som vi gör på våra arbetsplatser, i skolan och i vårt bostadsområde. Vi gör det genom att engagera oss i fackföreningar, intresseföreningar, idrottslivet eller studiecirklar. När vi tillsammans med andra söker kunskaper, deltar i kulturaktiviteter, går på möten med vår fackförening eller sportar tillsammans med andra så bidrar det till att vår vardagstillvaro och samhället vi lever i blir till en trevligare och bättre plats. 

Det skapar tillit och förtroende till andra människor och är en skolning i demokratiska metoder och värderingar. Det är ett sätt att påverka vår egen och våra medmänniskors situation och ett sätt att stärka och kanalisera ett samhällsengagemang. Vi skapar demokratin i vår vardag, och det är ett arbete som vi gör bäst tillsammans.

Demokrati på olika nivåer

Demokrati kan ske under ett klassråd, ett medlemsmöte i fackklubben på jobbet eller idrottsklubbens årsmöte. Demokrati kan även handla om hur en kommun, en region eller ett land styrs. Oavsett sammanhanget så finns det några demokratiska principer att förhålla sig till. 

Alla medlemmar i en förening eller medborgare i ett land måste ha lika stora möjligheter att delta i beslutsfattandet. Det måste finnas tydliga regler om vem som räknas som medlem eller medborgare, och ingen av dessa får uteslutas från beslutsfattandet.

Det är medlemmarna eller medborgarna som bestämmer vilka frågor som ska tas upp på den politiska dagordningen. Alla ska ha samma möjlighet att komma med förslag och uttrycka sina åsikter. Vid beslutsfattandet ska varje person ha lika stort inflytande. 

Både ett lands ledare, klassens representanter i skolans elevråd och fackklubbens styrelse utses av medborgarna eller medlemmarna och representerar dem. Alla måste respektera spelreglerna. Minoriteten måste acceptera att majoriteten bestämmer. Samtidigt måste majoriteten respektera minoriteten och inte ta sig alltför stora friheter.

Det demokratiska kretsloppet

Demokratin kan ses som ett kretslopp där de olika delarna är ömsesidigt beroende av varandra. Både inom respektive nivå och mellan de olika nivåerna av demokrati. 

Alla demokratiska sammanhang består av människor som är beroende av varandra. Även demokratins olika beståndsdelar är beroende av varandra. Om yttrandefriheten begränsas eller om det går att muta poliser eller domare så kommer det sannolikt att påverka till exempel valdeltagandet. 

På samma sätt påverkar de olika nivåerna av demokrati varandra. De som deltar i demokratiska sammanhang där de blir lyssnade på och fått öva sig att kompromissa och fatta demokratiska beslut tillsammans med andra tar med sig de erfarenheterna till andra sammanhang. I ett land med ett rikt föreningsliv, där en majoritet av medborgarna är demokratiskt organiserade i idrottsliv, fackföreningar eller studiecirklar, har människor ofta högt förtroende både för varandra och för sin egen förmåga att göra sin röst hörd. Det påverkar viljan att delta i demokratin i kommunen, regionen eller landet. Den nationella nivån påverkar i sin tur den mellanstatliga nivån och det är mer sannolikt att konstruktiva samarbeten kommer till stånd mellan länder som är demokratier.

Föreningsliv i Sverige

I Sverige finns ett rikt och levande föreningsliv. De flesta svenskar är med i en eller flera föreningar. Föreningslivet bygger på ideellt arbete utan vinstintresse, där människor samlas och gör saker tillsammans. Det skapar sammanhang och meningsfullhet för dem som deltar och gemenskap och tillit i samhället. 

Störst antal medlemmar har föreningar för idrott och friluftsliv, fackförbunden samt Svenska kyrkan och andra trossamfund. Det finns även många stora och mindre intresseorganisationer, politiska organisationer, kulturföreningar och många många fler. Totalt finns ungefär 200 000 föreningar i Sverige.

Ett levande civilsamhälle en förutsättning för demokratin 

Civilsamhället är den del av samhället som inte utgörs av staten eller av marknaden (företag inom näringslivet). Begreppet civilsamhälle används ofta synonymt med civilsamhällets organisationer, det vill säga föreningslivet. 

Ett levande civilsamhälle betyder att det finns goda möjligheter för människor att organisera sig för och emot saker som engagerar dem, för att skapa ett bättre samhälle. Grundläggande förutsättningar för ett levande civilsamhälle är föreningsfrihet, mötesfrihet och yttrandefrihet. Dessa friheter ger människor möjlighet att samlas i föreningar, att skriva debattartiklar, gå ut på gator och torg i demonstrationer och mycket mer. I föreningar och på möten av olika slag får människor möjligheten att göra sin röst hörd, lära sig att organisera sig under demokratiska former och utbyta tankar och idéer med varandra.

I Sverige har ett livaktigt föreningsliv länge setts som en förutsättning för en levande demokrati. Därför ger staten, regionerna och kommunerna ekonomiska bidrag till civilsamhällets organisationer.

Tillit mellan människor en förutsättning för ett demokratiskt samhälle 

Tillit kan beskrivas som att vi litar på våra medmänniskor och att vi tillhör ett samhälle med gemensamma mål. Denna tillit skapas när vi gör saker tillsammans med andra. Tilliten tar vi sedan med oss till det större samhällsprojektet. Tillit mellan människor är en förutsättning för att demokratin ska fungera.

De nordiska länderna kännetecknas av en hög grad av social tillit. Både tillit mellan människor och medborgarnas tillit till samhällets institutioner. Av vissa kallas detta för det nordiska guldet. 

Demokratiska arbetsplatser

I Sverige är sju av tio som arbetar medlemmar i en fackförening. Det är en demokratisk sammanslutning där medlemmar väljer sina företrädare och kan påverka vilka frågor som föreningen ska driva. De valda representanterna företräder arbetstagarnas intressen i förhandlingar med arbetsgivaren. Rätten för fackliga representanter att ta del av information och förhandla med arbetsgivaren i viktiga frågor som rör arbetsplatsen är fastställd i lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL. Nio av tio som arbetar i Sverige omfattas av kollektivavtal. Det är ett avtal mellan fack och arbetsgivare om till exempel löner, försäkringar, pensionsinbetalningar och arbetstider.

Kompromisser på arbetet och i samhället 

I boken Kompromiss skriver Claes-Mikael Ståhl utifrån sina erfarenheter av fackligt arbete i Sverige och på Europanivå om viljan till kompromisser som förutsättning för ett framgångsrikt fackligt arbete men även för ett demokratiskt samhälle. Genom att man tvingas hitta lösningar som båda parter kan leva med utifrån sina skilda intressen, skapas en ömsesidig respekt för motparten, vilket är en förutsättning för att kunna leva tillsammans i fredlig samexistens på en arbetsplats eller i ett samhälle.

Folkbildningen – en infrastruktur för vardagsdemokrati 

Folkbildning är på många sätt en förutsättning för ett levande civilsamhälle. När de stora folkrörelserna startade i mitten och mot slutet av 1800-talet uppstod också det som man senare kom att kalla för studiecirklar. Människor som många gånger hade låg utbildningsnivå läste olika texter tillsammans och diskuterade dem för att lära av varandra. På så sätt fick de mer kunskap om de orättvisor de utsattes för och kunde göra motstånd mot dessa. 

Samtidigt startade också de första folkhögskolorna. Till en början var det framför allt bönder som fick möjlighet att gå på folkhögskola för att bilda sig om skogsbruk och lantbruk. Så småningom startade de stora folkrörelserna sina egna folkhögskolor, och fler fick möjligheten att fördjupa sina kunskaper utanför det formella utbildningssystemet.

Idag ger folkhögskolan både möjlighet att ta sig vidare till högre utbildning genom exempelvis allmän kurs och att fördjupa sina kunskaper inom olika profilkurser. Gemensamt för alla kurser på folkhögskola är folkbildningens pedagogik, där deltagarna aktivt bildar sig tillsammans med andra.

Inom studieförbunden samlas folk på sin fritid för att tillsammans med andra lära sig mer om saker som intresserar dem, ofta i formen av en studiecirkel. Det kan handla om konstnärliga uttryck som måleri eller skrivande, om att diskutera politiska frågor eller att öva sig på ett språk. 

Gemensamt för folkbildningen är att människor lär sig saker tillsammans. Genom samtal vävs deltagarnas kunskap och erfarenheter samman och växer till något större. Inom folkbildningen är det också viktigt att människor får växa och utvecklas genom att undersöka olika perspektiv, nya intressen och att utmanas. Inom folkbildningen används begreppet deltagare istället för elev eftersom alla ska bidra i lärandet, både lärare, cirkelledare och deltagare. Folkbildningen är också fri och frivillig. Det betyder att det är frivilligt att delta och att den inte styrs av en särskild läroplan från staten.

Vad kan ni göra?

Det finns många sätt att arbeta för demokrati i vardagen. Här nedan beskriver vi hur ni kan göra för att starta en studiecirkel, bilda en förening, delta i skolans arbetsmiljöarbete eller förändra något på skolan. 

Starta en studiecirkel 

Vill du och dina kompisar lära er något nytt? Starta en studiecirkel. En studiecirkel är en grupp på minst tre personer som samlas regelbundet för att lära sig något tillsammans. Det kan handla om att förbereda sig inför en föreställning, spela musik i ett band eller diskutera en bok. För att en cirkel ska kunna rapporteras och få stöd från ett studieförbund behöver den uppfylla följande: 

» Cirkeln ska omfatta minst nio studietimmar (en studietimme motsvarar 45 minuter) fördelade på minst tre tillfällen. 

» Gruppen kan träffas högst tre gånger per vecka, och varje träff får vara max fyra timmar lång. 

» Cirkeln måste ha minst tre deltagare inklusive ledaren, men det är ofta bra att vara mellan fem och åtta personer. Man får som mest vara 20 personer. 

» En av deltagarna ska vara cirkelledare. Hen leder samtalen, har kontakt med studieförbundet och kan få utbildning för cirkelledare. 

» Alla deltagare ska vara minst 13 år gamla. 

» Verksamheten får inte bedrivas i kommersiellt syfte. 

Det går såklart bra att starta studiecirklar utan att rapportera dem till ett studieförbund. Fördelen med att ha kontakt med studieförbund är att ni kan få stöd i form av utbildning, material, lokaler eller annat. Ni kan också få en möjlighet att träffa fler som är intresserade av samma saker som ni. 

Starta en förening 

Är ni ett gäng som vill hitta på något tillsammans, kanske en regelbunden aktivitet? Det kan vara allt från brännboll till att protestera mot byggplaner för att rädda en kär park. Det går förstås att göra saker ihop utan att starta en förening, men vill man hyra lokaler, köpa in saker till verksamheten eller söka projektbidrag behöver man vara en organisation. Att starta en förening är också ett bra sätt att försäkra sig om att verksamheten styrs demokratiskt! 

En förening har medlemmar som vid årsmötet bestämmer vilka som ska styra verksamheten kommande år, det vill säga ingå i styrelsen. Årsmötet tar också ställning till stora saker som verksamhetsinriktning, verksamhetsberättelse och årsredovisning. Årsmötet bestämmer också om föreningens stadgar. Stadgarna är föreningens ”lag”, kan man säga. 

För att starta en förening behöver ni:

1. Vara minst tre personer som vill göra något tillsammans, med ett gemensamt mål.

2. Skriva stadgar som ska innehålla:

 » föreningens namn 

 » syfte och mål med föreningen

 » medlemskap (vem som kan bli medlem)

 » styrelsens sammansättning, det vill säga hur många styrelsen ska vara, vilka roller styrelsemedlemmarna ska ha (till exempel ordförande, sekreterare, kassör, ledamot) och ansvar 

» hur möten och beslut ska genomföras 

» ekonomiska regler och eventuell medlemsavgift 

» hur föreningen kan upplösas. 

Stadgarna kan innehålla fler saker. För att få till bra stadgar kan ni ta hjälp av föreningar som redan finns och av ert studieförbund.

 3. Håll ett konstituerande möte där ni:

» beslutar att ni vill bilda föreningen 

» godkänner stadgarna 

» väljer en styrelse (minst en ordförande, sekreterare och kassör) 

» skriver ett mötesprotokoll med besluten. 

4. För att kunna öppna bankkonto och söka bidrag behöver ni registrera föreningen hos Skatteverket. 

5. Håll regelbundna möten, sköt ekonomin ordentligt, se till att föreningen följer sina stadgar, men framför allt: Ha roligt och gör viktiga saker i er förening! 

Hos Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) finns fler tips på saker det kan vara bra att tänka på när du startar en förening. 

Arbetsmiljöarbete på skolan – i samarbete med eleverna

Från årskurs 7 i grundskolan ska eleverna på skolan representeras av två elevskyddsombud. Det är eleverna själva som ska välja ombuden. Rektorn ansvarar för att de får utbildning och den ledighet från skolarbetet som behövs för att kunna genomföra uppdraget. Rektorn ska informera de anställda (bland annat lärarna) och eleverna vilka som är elevskyddsombud på skolan. Elevskyddsombuden deltar i skyddsronderna på skolan och rapporterar till lärare eller rektor om det finns brister i elevernas arbetsmiljö. Dessutom ska de ta reda på vad de andra eleverna tycker om arbetsmiljön. Finns det en skyddskommitté på skolan har elevskyddsombuden rätt att vara med och säga sin åsikt på möten.

Förändra något på skolan

Finns det något som ni skulle vilja förbättra på er skola? Hur är arbetsmiljön? Lokalerna? Skolmaten? Möjligheterna för eleverna att påverka undervisningen? Hur ser arbetsvillkoren ut för de olika yrkesgrupper som arbetar på skolan? Hållbarhetsarbetet? Hur stor påverkan på klimatet har olika delar av skolan? Jämställdheten? Vem får mest talutrymme på lektionerna? Är skolan menssäkrad? Listan kan göras lång. Välj ett område som ni skulle vilja förbättra. Ett tips är att avgränsa sig och fokusera på ett område i taget. På nästa sida finns ett förslag på hur ni kan arbeta.

1. Kartläggning 

Här är några punkter som kan användas som stöd för att undersöka hur något fungerar på er skola: 

» Vem är ansvarig? 

» Hur ser skolans policy och regelverk på området ut? 

» Hur ser kommunens regler ut? 

»Följer skolan dessa? Är de reglerna tillräckliga enligt er? 

» Vem beslutar om dessa frågor?

 » Hur skulle skolans arbete på området kunna utvecklas? 

2. Presentera ert resultat på skolan. Se till att så många som möjligt på skolan får ta del av er undersökning, till exempel genom en film, en utställning eller en muntlig presentation.

 3. Använd ert resultat för att påverka beslutsfattare

 A. Planera 

» Sammanfatta de viktigaste resultaten av er kartläggning. 

» Formulera utifrån det ett par konkreta förslag på förbättringar.

» Vem bör få dessa förslag och hur kan de bäst ta del av dem? 

» På vilka andra sätt kan ni uppmärksamma dessa förslag, till exempel aktiviteter i sociala medier eller demonstrationer? 

B. Genomför era påverkansaktiviteter 

C. Utvärdera 

» Vilket resultat fick era olika påverkansaktiviteter? 

» Hur kändes det att genomföra aktiviteterna?

Demokratins framtid 

Demokratin i Sverige är lite mer än 100 år gammal. Demokratin skapas och utvecklas i vår vardag. Det gör den stark och levande i många år framöver. 

Diskussionsfrågor till artikeln

1. Vilka frågor är extra viktiga för dig? Vad får dig att engagera dig?

2. Vad betyder vardagsdemokrati för dig? 

3. På vilket sätt arbetar du för demokrati i din vardag? 

4. Hur mår demokratin i Sverige idag?

5. Vad är det viktigaste att göra för att utveckla och försvara demokratin? 

6. Hur tror du utvecklingen kommer se ut de närmsta åren när det gäller demokratin i Sverige och världen?

Ta reda på mer

Den här artikeln är ett utdrag ur Vi skapar demokratin – ett utbildningsmaterial om vardagsdemokrati. Där finns mer information om demokrati på olika nivåer och demokratins utmaningar. Materialet innehåller även en historisk genomgång om vägen till ett demokratiskt samhälle och intervjuer med människor som arbetar för demokrati sin vardag. I den tillhörande lärarhandledningen finns lektionsförslag till de olika kapitlen.