Robotar och AI i arbetslivet 

På vilket sätt styr AI och algoritmer vårt arbete? Vad förbättras av ny teknik i arbetslivet och vilka är de största riskerna? Det får du reda på i den här artikeln som handlar om hur införandet av ny teknik påverkar våra arbeten och hur framtidens arbetsplatser kommer se ut?

Texten är ett utdrag ur materialet Digitaliseringens påverkan på arbetslivet.

Vad är digitalisering?

Digitalisering innebär att allt fler arbetsuppgifter flyttas till robotar eller datasystem. Detta påverkar hela samhället, inte minst hur och vad vi arbetar med. Förmågan att hantera mycket information är en grundläggande del av digitaliseringen. Den digitala teknik som används i dagens datorer och robotar kan hantera, bearbeta och analysera enormt stora mängder information. De datorer och smarta telefoner som behövs för att behandla och visa informationen har blivit allt vanligare och kraftfullare, samtidigt som allt fler delar av samhället organiseras med hjälp av avancerade algoritmer. Detta får en mängd konsekvenser för samhället och våra arbeten. 

Digitalisering av arbetslivet

Den tekniska utvecklingen påverkar vilka uppgifter vi arbetar med och hur vi arbetar både idag och i framtiden. Digitaliseringen har lett till att nya produkter, nya tjänster och affärsmodeller har uppstått. Det skapar möjligheter, till exempel nya och effektiva sätt att kommunicera med människor över hela världen genom sociala medier och videosamtal. Men det finns också risker om stora företag kontrollerar informationen på internet, styr den information du får i ditt flöde och samlar in uppgifter om sina användare. Digitaliseringen av samhället påverkar stora delar av samhället på olika plan, och mycket tyder på att denna utveckling kommer att bli ännu kraftigare i framtiden

Datorer i arbetslivet

De första datorerna på 1950-talet var jättestora och fyllde ett helt rum. När persondatorn lanserades på 1980-talet innebar det att allt fler började använda datorer. Under 1990-talet utvecklades nya användningsområden för datorer, och de blev en allt vanligare syn på svenska arbetsplatser, både på kontor och i industrin. I dag förekommer smartphones och datorer på de flesta arbetsplatser och industrirobotar är ett vanligt inslag på de flesta fabriker.

AI i arbetslivet

Idag används AI, Artificiell Intelligens inom allt fler områden. AI kan beskrivas som datorsystem med förmåga att arbeta med komplexa uppgifter utan mänsklig styrning, samtidigt som systemet lär sig att utföra uppgiften bättre. AI-system lämpar sig för att utföra arbetsuppgifter med förutsägbarhet och repetition. En lång rad arbetsuppgifter som vi tidigare har trott att det alltid behövs människor till, kan i dag hanteras av AI-system. AI används till exempel för att gå igenom stora mängder information inom vården och för att utveckla teknik med självkörande truckar inom lager. Detta ger nytt liv till gamla frågeställningar om vilka jobb som kommer att försvinna och vilka nya som kommer att tillföras. Samt vad den nya tekniken kommer innebära för morgondagens arbetstagare.

Digitalisering kan leda till förbättringar

Ny digital teknik leder till förändrade arbetssätt på en mängd olika arbetsplatser. Inom äldreomsorgen använder till exempel en majoritet av undersköterskor och vårdbiträden digitala lösningar varje dag. Några exempel på det är appar i telefonen som påminner om när det är dags att ta medicinen och sensorer i mattor som larmar när en person kliver ur sängen. Digitala lösningar har också underlättat tidrapportering, dokumentation och schemaläggning. Inom lantbruket används idag till exempel drönare och satelliter som kan kartlägga och registrera hur grödor växer på åkrar. Den informationen kan sedan laddas ner för att styra hur mycket gödsel som ska användas på olika fält. Genom att använda mjölkrobotar sker mjölkning av kor med automatik, och med hjälp av sensorer på djuren kan djurtillsyn förstärkas genom att lantbrukaren kan följa djurens rörelser på en app i telefonen. Inom industrin kan produktion och transport underlättas när en reservdel som tidigare tog månader att tillverka på industriföretaget skapas på kort tid med en 3D-skrivare 

Digitaliseringens utmaningar

Det finns många exempel på hur ny teknik lett till försämringar av arbetsmiljö och arbetsvillkor. I hemtjänsten och vården har digitala rapporteringssystem medfört en stressigare arbetsmiljö med högre arbetstempo och mindre möjligheter att göra en självständig planering utifrån omsorgstagarnas varierande behov. På det stora varulagret används algoritm-styrda plocksystem där en röst i ett datorstyrt headset styr arbetsuppgifterna i lagret med minutprecision. Vilket gör att kontrollen över det egna arbetet är väldigt låg. På vissa arbetsplatser filmas de anställda olovligen av arbetsgivaren, vilket innebär ett brott mot den personliga integriteten. Den digitala stressen är ett stort arbetsmiljöproblem när gränsen mellan arbete och fritid suddas ut med allt större krav på tillgänglighet även utanför arbetstid. Komplexa algoritmer automatiserar delar av myndigheters, regioners och kommuners verksamhet, vilket kan leda till otydlighet när det gäller ansvarsutkrävande.

Gigekonomi 

Digitaliseringen gör det enklare att beställa och utföra tjänster. Den digitala utvecklingen har gjort att de flesta har tillgång till datorer och mobiltelefoner med snabb uppkoppling till internet. Det i sin tur har möjliggjort att en ny typ av tjänster vuxit fram där man använder digitala plattformar för att förmedla dem. Ett samlingsnamn för den här nya ekonomin är plattformsekonomi eller gigekonomi.

I gigekonomin jobbar du på kortare uppdrag. Det har tidigare främst gällt jobb inom service, som matbud men sprider sig nu till allt fler områden.Vilket kan vara en flexibel lösning men kan även leda till osäkra arbetsvillkor och dålig arbetsmiljö och kan vara ett sätt för en del företag att undvika sitt ansvar som arbetsgivare. Gigekonomi handlar om sättet att erbjuda eller acceptera erbjudanden om jobb och att digital teknik används för att organisera och förmedla tjänster. Som gigjobbare kan du ha mer eller mindre säkra anställningsformer, som kan se olika ut beroende på vilket plattforms företag du arbetar för. Vissa plattformsföretag kan vara arbetsgivare med kollektivavtal och schyssta arbetsvillkor, andra har inga avtal alls. Villkoren kan även skilja sig åt för olika uppdrag inom samma företag. Det är därför viktigt att ta reda på vad som gäller om du ska gigjobba. I dag kan du till exempel gigjobba som bilbud eller cykelbud, skruva ihop möbler eller klippa gräs. Men du kan också jobba med mer kvalificerade arbetsuppgifter som programmering och marknadsföring.

Framtidens arbetsplatser

De senaste 40 åren har den digitala tekniken förändrat en mängd olika arbetsplatser på ett dramatiskt sätt. Användandet av datorsystem, robotar och smarta telefoner har påverkat hur det dagliga arbetet utförs och hur det organiseras. Det som skiljer den utveckling vi ser nu, jämfört med tidigare, är att datorsystem blir allt bättre på att utföra arbetsuppgifter som kräver tänkande och resonerande. Nu förändras alltså delar av arbetsmarknaden som tidigare inte påverkats så mycket. Tidigare har vi kanske tänkt att maskiner inte kan utföra uppgifter som kräver tänkande och resonerande, att det är en unikt mänsklig egenskap. Det tycks alltså vara så att vi människor, i högre grad än i dag, kommer att arbeta med att samarbeta med och styra maskiner och datorsystem. De arbetsuppgifter som människor kommer att ägna sig åt blir då i högre utsträckning de mer komplexa och abstrakta. 

Flexibla arbetsplatser och digital stress 

Den digitala tekniken har gjort att många arbetsplatser och arbetsuppgifter är mer flexibla än tidigare. Många tjänstemän inom privat och offentlig sektor är inte längre beroende av att sitta på ett kontor hela arbetsdagen. De kan kolla jobbmejl på mobilen och sitta på tåget eller hemma och arbeta för att slippa pendla långa avstånd. Digitaliseringen har därför underlättat för många att kombinera arbete med privatliv. Men när allt fler sitter stilla framför datorer kan det bidra till ökad stress på olika sätt. Många upplever till exempel en ökad osäkerhet och stress när vissa arbetsuppgifter försvinner, datorer eller datorprogram inte fungerar som de ska eller när organisationsförändringar sker i snabb takt. 

Flera studier pekar på att de digitala arbetsmiljöproblemen är stora och att de ökar. Många upplever också stress när gränsen mellan arbetsliv och privatliv blir otydligare. När yrkesarbetande har både dator och mobiltelefon uppkopplade till arbetet är det lättare att ta med sig jobbet hem. I många fall leder det till att man arbetar mer, vilket i sin tur kan bidra till ökad arbetsbelastning, stress och oro. Det kan även innebära en risk för intrång i den personliga integriteten, eftersom digital teknik gör det lättare att övervaka de anställda. Vad händer om den telefon eller dator arbetsgivaren tillhandahåller även används privat? Om arbetsgivaren har geolokalisering påslaget på mobila enheter innebär det även att arbetsgivaren kan spåra den anställde både under och efter arbetstid. Vad innebär det för privatlivet? Många tjänstemän förväntar sig idag att få jobba på distans delar av arbetstiden och en del organisationer har inga krav alls på fysisk närvaro. Detta väcker i sin tur nya frågor om arbetsgivaransvar och arbetsmiljö. 

Robotar och artificiell intelligens 

Digitaliseringen i samhället gör att allt fler arbetsuppgifter som i dag utförs av människor i framtiden kan utföras av datorer eller robotar genom automatisering och artificiell intelligens. Robotisering och artificiell intelligens är idag ett stort forskningsområde och ett växande antal företag tar fram produkter och tjänster som bygger på tekniken.

Kommer robotarna ta över våra jobb? 

Olika studier som har försökt förutspå hur många jobb som kommer att tas över av robotar visar väldigt olika resultat. Det vi vet är att en stor mängd arbetsuppgifter kommer förändras som en följd av digitaliseringen. Vissa jobb kommer att försvinna men samtidigt skapas nya som inte funnits tidigare. Till exempel kommer vi behöva övervaka, kontrollera och följa upp tekniken vilket genererar nya arbetsuppgifter. Det livslånga lärandet och möjligheter till vidareutbildning, kompetensutveckling och lärande i arbete kommer därför bli ännu viktigare i framtiden. Vi kommer även behöva en aktiv arbetsmarknadspolitik samt bra omställnings- och trygghetssystem. 

Alla yrken påverkas av AI

Enligt en rapport från Myndigheten för yrkeshögskolan så är sannolikheten stor att yrken som kundtjänst, grafiker, spelutvecklare, juristassistent, redovisningsekonom och medicinsk sekreterare inom kort helt kommer att tas över av AI. Men alla yrken påverkas av den nya AI-tekniken och framförallt kommer människors arbetsuppgifter förändras. Uppgifter med hög grad av upprepning kommer i stor utsträckning tas över av en AI-assistent. Samtidigt kommer specialiserade yrkesroller som kräver kreativ problemlösning att bli allt viktigare och det behövs det människor till.

Det är även troligt att det växer fram nya yrken som AI-manager som tänker ut och planerar hur AI- tekniken ska användas på en arbetsplats. Rapporten lyfter även fram behovet av människor som är kunniga kring digitalisering och teknik. Vilket dels kräver specialistutbildningar inom teknik. Men även att utbildningen till till exempel jurist eller lärare innehåller inslag av hur AI-teknik kan användas och på vilket sätt det är lämpligt att använda AI i yrket. På gymnasiet kommer Artificiell Intelligens snart att finnas som ett eget ämne.

Ta reda på mer

Artikeln är ett utdrag från materialet Digitaliseringens påverkan på arbetslivet. Där hittar du fler exempel på förbättringar och utmaningar som införandet av ny teknik i arbetslivet kan leda till, en historisk tillbakablick och ett besök på framtidens arbetsplatser. Till materialet finns tillhörande intervjufilmer med forskare och fackliga företrädare som ger sin bild av hur digitalisering påverkar arbetsvillkor och arbetsmiljö. Materialet finns även tillgängligt som ljudbok. I den tillhörande lärarhandledningen finns förslag på lektionsupplägg  kopplade till de olika kapitlen, till exempel skrivövningen “En dag på jobbet år 2053”.