Arbetsmiljö – vems ansvar?

Bild: Arbetare på J & C G Bolinders Mekaniska Verkstad AB år 1910. Foto: Bolinders Arkiv hos Centum för Näringslivsforskning (bilden är beskuren)

Vi tillbringar en stor del av vårt liv på jobbet. Hur vi mår där är därför väldigt viktigt och påverkar oss i vårt dagliga liv. En bra arbetsmiljö ger oss förutsättningar att göra ett bra jobb och gör vi ett bra jobb blir arbetsplatsen roligare och mer effektiv. 

Alla yrken har sin speciella arbetsmiljö. Vissa är fysiska, då handlar det om att ta i och arbeta med kroppen, andra kan innebära att du sitter stilla framför en datorskärm hela dagarna och i en del arbeten krävs det att du mentalt kan hålla många olika saker igång samtidigt. Oavsett vilket yrke du väljer så kommer du att uppleva både positiva och negativa sidor av din arbetsmiljö.

Vad är arbetsmiljö? 

Begreppet arbetsmiljö omfattar flera olika delar. En del är den fysiska arbetsmiljön. Det kan till exempel handla om att ljus och ventilation ska vara anpassade för ditt jobb. Det handlar också om att förebygga risker för olyckor som att halka eller göra sig illa på en maskin. Arbetsmiljö handlar också om att man inte ska bli sjuk av jobbet. De andra delarna är den organisatoriska och den sociala arbetsmiljön. När de som jobbar på en arbetsplats är stressade eller mår dåligt på grund av jobbet hänger det ofta samman med hur arbetet är organiserat. Även arbetsmiljön när du jobbar på distans är inräknad inom arbetsmiljön. Det vill säga den organisatoriska arbetsmiljön. Det kan bero på att alla inte vet vem som ska göra vad, att det är bristande kommunikation, eller att man har för mycket att göra på för kort tid. Den sociala arbetsmiljön handlar om hur du har det tillsammans med dina kollegor. Den som känner sig ensam eller oaccepterad på en arbetsplats, kan må dåligt och uppleva stort obehag av att varje dag behöva stå ut med det.

Frisk- och riskfaktorer 

Att se till att arbetsmiljön är bra på en arbetsplats handlar till stor del om att uppmärksamma och utveckla det som gör att människor mår bra på en arbetsplats, så kallade friskfaktorer. Friskfaktorer är sådant som får människor att trivas och må bra, hemma och på arbetet. Riskfaktorer är sådant vi vill minska, som medför risker för sjukdom och skador.

Att bli sjuk av jobbet

De flesta människor trivs på sin arbetsplats och med sitt jobb. Men det finns tusentals människor som varje dag går till sitt arbete med en oro i kroppen, de mår inte bra av sitt jobb. Vissa blir sjuka, det kan bero på att arbetet är fysiskt tungt eller att det finns olösta konflikter som oroar och stör. Det kan leda till att människor tvingas vara hemma och sjukskriva sig. Detta är ett stort problem inte bara för den som blir sjukskriven utan även för arbetsgivaren och samhället. För att förebygga arbetsskador finns lagar och regler och det finns mycket man kan göra för att människor ska slippa må dåligt på jobbet. 

Alla har rätt till en bra arbetsmiljö

Alla som går i skolan eller arbetar har rätt till en bra arbetsmiljö. Det är skolorna och arbetsgivarna skyldiga att se till. Alla tjänar på att arbetsmiljön är bra. Sett ur samhällets eller företagens/organisationernas perspektiv så handlar det om att det kostar pengar då människor mår dåligt på grund av sitt jobb, så dåligt att de kanske måste sjukskrivas. Den fysiska arbetsmiljön är ofta ganska lätt att förbättra och det finns lagar och regler som sätter gränser för vad som gäller. Man kan till exempel bullerdämpa ett rum eller byta till bättre lampor för att få bättre ljus. Det finns även regler om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Till exempel kan man prata om hur olika arbetsuppgifter fördelas så att inte någon jobbar för mycket. En annan sak är att man får utbildning så att man vet hur olika arbetsuppgifter ska utföras. Något som kan vara bra att veta är att när du arbetar på distans eller online så gäller samma arbetsmiljöregler som på den övriga arbetsmarknaden.

Den digitala arbetsmiljön

Inom de allra flesta arbeten idag så arbetar man delvis med en dator eller via nätet. Det leder till nya typer av arbetssätt och arbetsmiljöproblem. Samtidigt som vi får ett mer flexibelt arbetssätt så kan stillasittandet leda till bland annat ledverk och muskelspänningar. Vissa som arbetar digitalt arbetar mycket hemifrån och det gör att hemmiljön måste anpassas ergonomiskt och tillgodose de sociala delarna av ett arbete. Så i likhet med en vanlig arbetsplats så har arbetsgivaren en skyldighet att planera, undersöka och åtgärda arbetsmiljöproblem även vid distansarbete. Detta gäller såväl fysisk arbetsmiljö som social och organisatorisk arbetsmiljö. Det är viktigt att se till arbetstagarnas välmående kopplat till ensamarbete, så att man inte känner sig ensam när man jobbar för sig själv. 

Stress och otrygghet ger ohälsa

 Människor är olika, och det som är bra organisatorisk och social arbetsmiljö för en person behöver inte vara det för någon annan. Men ser man till statistik på varför människor i dag blir sjuka av sina jobb, så är orsaken ofta den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det beror på att den fysiska arbetsmiljön ur ett historiskt perspektiv har blivit bättre och bättre. Men enligt många arbetsmiljöexperter leder de ständiga förändringarna på arbetsmarknaden till att många människor i dag mår dåligt på grund av stress och otrygghet på arbetsplatsen. Men också av de ökade kraven. Bland annat så är det idag vanligt med sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa. Det kan bero på konflikter, för mycket att göra på jobbet eller en obalans mellan arbete och fritid. Andra organisatoriska och sociala problem på arbetsplatser kan vara mobbning, dålig företagskultur eller en obalans mellan krav och resurser.

Viktigt att förebygga risker 

Alla tjänar på att arbetsmiljön är bra på skolan eller på arbetsplatsen. Men för att arbetsmiljön ska vara bra måste man hela tiden åtgärda de problem och brister som uppstår. Det handlar om att ha planer för hur det ska fungera som man regelbundet följer upp. Det är viktigt att arbetsgivare och skyddsombud regelbundet går skyddsronder där man inspekterar den fysiska miljön. Man bör också regelbundet ta reda på hur de som jobbar på arbetsplatsen eller går i skolan mår. Det kallas systematiskt arbetsmiljöarbete och sker i samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud.

Vem ansvarar för arbetsmiljön? 

Det är alltid arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön på en arbetsplats. En arbetsgivare är en juridisk person, det vill säga inte en fysisk person utan de som ansvarar för ett företag, en kommun, en region, en ideell förening eller en skola. En styrelse kan vara arbetsgivare men oftast är ansvaret överlämnat till vd:n eller andra chefer som till exempel rektorn för en skola. Det är de som i slutändan agerar som arbetsgivare.

Arbetsgivaren måste informera om arbetsmiljön. 

Det är viktigt att de som jobbar på ett ställe får information om de risker som finns med arbetet och hur de kan undvika att skada sig. Arbetsgivaren måste regelbundet undersöka arbetsförhållandena och avgöra om det finns några risker. Arbetsmiljön ska anpassas till människors olika förutsättningar.

Den som är anställd har också ett ansvar

Som arbetstagare ska du påtala brister i arbetsmiljön till skyddsombud eller till din chef. Vid en olycka så ska du alltid rapportera, även om det bara varit du själv som varit klantig. Rapportera även om något skulle kunna ha lett till en olycka, det kallas tillbud. Det är viktigt att du känner till och följer de föreskrifter som finns på arbetsplatsen. Om det krävs måste du använda skyddsutrustning och skyddsanordningar för att skydda dig mot olyckor eller sjukdomar.

Arbetsmiljölagen

Den viktigaste lagen inom arbetsmiljöområdet är arbetsmiljölagen (AML). Den antogs av riksdagen 1977 och trädde i kraft den 1 juli 1978. Arbetsmiljölagen anger riktlinjer för hur arbetsmiljöarbetet ska gå till. Syftet med lagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att skapa en bra arbetsmiljö. I AML står bland annat att den som är anställd ska få möjlighet att påverka sin arbetssituation och aktivt vara med och bestämma om förändringar som har med arbetet att göra. Man ska ha möjlighet att få variation i arbetet och ha möjlighet att fika och ta en paus för att kunna vara social med jobbarkompisarna. Dessutom är det viktigt att den som jobbar får lära sig klara sig själv i sitt arbete och får möjlighet att ta ansvar.

Skyddsombud

Ett skyddsombud kan även kallas arbetsmiljöombud och representerar de anställda. Hen har till uppgift att upptäcka brister i arbetsmiljön, påtala dem för arbetsgivaren och föreslå lösningar. Skyddsombudet ska också försöka skapa en bra samverkan med arbetsgivaren i arbetsmiljöfrågorna för att kunna lösa brister genom dialog. Då är det bra med goda kunskaper om, och erfarenhet av, situationen på arbetsplatsen. Skyddsombudet har rätt till utbildning på arbetstid för att kunna genomföra sitt uppdrag. Samt rätt att stoppa arbetet vid fara.

Skyddsombudet – en viktig person på arbetsplatsen

Enligt arbetsmiljölagen ska det finnas minst ett skyddsombud om det är fler än fem anställda. Om det är flera skyddsombud utses ett av dem till huvudskyddsombud. Skyddsombudet väljs oftast i samband med årsmötet av de fackligt organiserade medlemmarna. På små arbetsplatser där det inte finns ett eget skyddsombud bevakas arbetsmiljön av ett regionalt skyddsombud, alltså ett skyddsombud som utses av ett fackförbund centralt. Finns det inhyrd arbetskraft från ett bemanningsföretag har deras skyddsombud rätt att bevaka och granska arbetsmiljön för dem. En viktig uppgift för skyddsombudet är att bevaka att arbetsgivaren inte bryter mot arbetsmiljölagen. Om arbetsplatsen till exempel ska byggas om ska skyddsombudet informeras och delta i planeringen. På skolor finns det något som kallas elevskyddsombud, som har en liknande roll som skyddsombudet, för eleverna. 

Skyddskommittén

Enligt arbetsmiljölagen måste det finnas en skyddskommitté på alla arbetsplatser med fler än 50 anställda. Den består av representanter från arbetsgivaren och ett eller flera skyddsombud.  kommitténs uppgifter ingår att behandla frågor om företagshälsovård, delta i arbetet att utforma handlingsplaner och planera lokalfrågor, ändringar i arbetsmetoder och arbetsorganisation. Dessutom ska skyddskommittén delta i planering och hantering av farliga ämnen och i utbildning i arbetsmiljöfrågor

Det systematiska arbetsmiljöarbetet

På alla arbetsplatser och skolor ska man tillsammans se till att arbetsmiljön är så bra som möjligt. Det görs genom att utse personer som har till uppgift att representera grupper av anställda på arbetsplatsen eller elever i skolan, bland annat skyddsombudet. Tillsammans med chefen/rektorn har representanterna till uppgift att regelbundet se till att det finns förutsättningar för att människor ska må bra på sitt arbete. Detta kallas systematiskt arbetsmiljöarbete.

Systematiskt arbetsmiljöarbete består av att undersöka arbetsförhållanden, bedöma risker, göra en handlingsplan och kontrollera. Arbetstagarna och skyddsombudet ska vara med i det här arbetet. Det är viktigt att chefen får veta hur alla inblandade upplever arbetsmiljön. Om det finns studerandeskyddsombud på arbetsplatsen ska de också kunna vara med.

Skyddsrond

Vid en skyddsrond ska arbetsgivarens skyddsansvariga, skyddsombud och berörda arbetstagare delta. Skyddsronden kan ske genom ett sammanträde eller genom att gå runt på arbetsplatsen och inspektera. Skyddsrond ska gälla både för fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö. Skyddskommittén eller skyddsombud och arbetsgivare kommer överens om på vilket sätt skyddsronden ska genomföras. I vissa fall går det att ta hjälp av företagshälsovården, en extern resurs som arbetar med att förebygga arbetsmiljörisker. Den arbetar också med arbetsanpassning och rehabilitering för dem som har blivit sjuka.

Arbetsmiljöarbete i skolan

Från årskurs 7 i grundskolan ska eleverna på skolan representeras av två elevskyddsombud. Det är eleverna själva som ska välja ombuden. Rektorn ansvarar för att de får utbildning och den ledighet från skolarbetet som behövs för att kunna genomföra uppdraget. Rektorn ska informera lärare, andra anställda och eleverna om vilka som är elevskyddsombud på skolan. Elevskyddsombuden deltar i skyddsronderna på skolan och rapporterar till lärare eller rektor om det är brister i elevernas arbetsmiljö. Dessutom ska de ta reda på vad de andra eleverna tycker om arbetsmiljön. Finns det en skyddskommitté på skolan har elevskyddsombuden rätt att vara med och säga sin åsikt på möten.

Ta reda på mer 

Artikeln är ett utdrag ur materialet Arbetsmiljö – så funkar det. Där hittar du mer information om arbetsmiljö förr och nu. Materialet finns även tillgängligt som ljudbok. I den tillhörande lärarhandledningen finns tips på lektionsupplägg och övningar samt kopplingar till läroplaner. Det finns även fyra utbildningsfilmer om arbetsmiljö som berör ämnen som hot och våld, mobbning, säkerhet och schyssta villkor.