Politiken om arbetslivet
Den här artikeln handlar om vad de politiska partierna tycker om olika frågor som berör arbetslivet. Det handlar bland annat om arbetslösheten, karensavdraget och a-kassan. Den berör även vilka områden av arbetslivet som görs upp i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare och vad som beslutas politiskt.
Innehållet i artikeln bygger på materialet Arbetslivet – om arbetsmarknaden i Sverige och världen samt Arena Idés arbetsmarknadspolitiska rapport 2026 – En granskning av partiernas ståndpunkter inför riksdagsvalet. Artikeln avslutas med några diskussionsfrågor samt förslag på hur ni kan göra en egen undersökning om likheter och skillnader mellan partierna inom ett politikområde.
Sammanfattning av partiernas åsikter om några aktuella politiska frågor
A-kassan
Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är för de nya reglerna där ersättningen trappas ned efter 100 dagar. Centerpartiet vill se en ännu kraftigare avtrappning.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot de nya reglerna.
Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill införa en obligatorisk A-kassa som inte är kopplad till de fackliga organisationerna.
Karensavdraget
Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet vill ha kvar karensavdraget som innebär att ersättning inte betalas ut den första sjukdagen.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill ta bort karensavdraget.
Regionala skyddsombud
Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet motsätter sig att regionala skyddsombud ska få tillträdesrätt till arbetsplatser där det inte finns fackliga företrädare. Det gör även Sverigedemokraterna och Liberalerna och de vill även begränsa fackens rätt att utse skyddsombud.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill utvidga de regionala skyddsombudens möjligheter och tycker att de ska få tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal. Även om det saknas fackliga medlemmar.
Arbetslöshet, arbetskraftsinvandring och regler vid strejk
Längre ned i denna artikel finns längre texter om ovanstående frågor samt en genomgång av partiernas åsikter om arbetslöshet, arbetskraftsinvandring och regler vid strejk.
Arbetslivet och politiken
I Sverige görs mycket av det som rör arbetsvillkor, löner och arbetsmiljö upp i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Att arbetsmarknadens parter, det vill säga arbetsgivare och fackföreningar, gör upp om spelreglerna på arbetsmarknaden utan politisk inblandning kallas för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Ett av de tydligaste exemplen på detta är att det inte finns några lagstadgade minimilöner i Sverige.
Även om staten lämnat över mycket av ansvaret för villkoren i arbetslivet till arbetsgivare och fackföreningar finns det fortfarande en hel del som rör arbetslivet som beslutas politiskt. Det tydligaste tecknet på det är olika lagar om arbetslivet som beslutas av riksdagen. Ett exempel är Medbestämmandelagen som säger att arbetsgivaren måste informera om och förhandla med facket om viktiga förändringar på arbetsplatsen. Ett annat exempel är Lagen om anställningsskydd som innehåller regler om uppsägningar.
Politiska förslag som berör arbetslivet förekommer med jämna mellanrum och frågor som på ett eller annat sätt berör arbetslivet dyker ofta upp i den politiska debatten. Det kan till exempel handla om vilka insatser som är bäst för att bekämpa arbetslösheten, vilka krav som ska finnas på arbetsgivare när det gäller arbetsmiljö eller hur lagar kring jämställdhet i arbetslivet ska vara utformade.
Det finns även stora skillnader mellan de olika partiernas politik som rör arbetsmarknaden. Till exempel vilka regler som ska gälla för arbetskraftsinvandring, hur höga nivåerna på arbetslöshetsersättningen bör vara eller om det bör lagstiftas om sänkt arbetstid.
Historiskt finns det många exempel på politiska beslut som berör arbetslivet. Ett exempel är från 2007 då medlemskapet mellan fack och a-kassa separerades. Ett annat är från 2022 när flera förändringar infördes i Lagen om anställningsskydd samtidigt som ett nytt omställningsstöd för studier infördes.
Kollektivavtalen en viktig del i den svenska arbetsmarknadsmodellen
En viktig beståndsdel i den svenska arbetsmarknadsmodellen är kollektivavtalen. Det är avtal mellan fack och arbetsgivare om vilka regler som gäller antingen på en enskild arbetsplats eller för en hel sektor eller bransch. Vanliga saker som kan ingå i ett kollektivavtal är årlig lönerevision, försäkringar, inbetalning av tjänstepension, bestämmelser om arbetstider och semester, samt ersättning för till exempel obekväm arbetstid och övertid. Det finns mer än 600 kollektivavtal i Sverige och de flesta anställda omfattas av kollektivavtal.
Lagar på arbetsmarknaden
Förutom kollektivavtalen finns det även ett antal lagar i arbetslivet om allt från anställningsskydd och medbestämmande till arbetsmiljö och diskriminering.
Lagen om medbestämmande i arbetslivet ger de anställda genom facket rätt att ta del av information och förhandla om större förändringar på arbetsplatsen. Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp anställda och vad som krävs för en uppsägning. Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren är ansvarig för att arbetsplatsen är säker för alla som arbetar där och att ingen ska bli sjuk av jobbet. Samt att arbetsgivare ska samarbeta med skyddsombuden som är de anställdas företrädare i arbetsmiljöfrågor. Andra viktiga lagar är förtroendemannalagen, föräldraledighetslagen, semesterlagen, diskrimineringslagen och dataskyddsförordningen, GDPR.
De här lagarna gäller alla som arbetar i Sverige. Men många anställda har fler rättigheter genom de kollektivavtal som tecknats mellan fack och arbetsgivare för en bransch eller på en arbetsplats.
Svensk lagstiftning påverkas också av EU. Det sker oftast via så kallade EU-direktiv som är EU:s sätt att påverka sina medlemsländer inom olika områden. Direktiven gäller alla medlemsländer men länderna bestämmer själva hur direktiven ska införas i landets lagar. Exempel på direktiv från EU är plattformsdirektivet som handlar om vem som ska ses som arbetstagare och utstationeringsdirektivet som handlar om vad som gäller när ett företag har personal i ett annat EU-land.
För att förbättra arbetsmiljön på Sveriges arbetsplatser finns utöver lagar och kollektivavtal även en stor mängd specifika arbetsmiljöföreskrifter från den statliga myndigheten Arbetsmiljöverket.
Partiernas åsikter om några aktuella politiska frågor
Här följer ett urval av några aktuella politiska frågor och en sammanfattning av vad de olika partierna tycker om dessa. Partiernas åsikter i frågorna är hämtade från Arena Idés arbetsmarknadspolitiska rapport 2026 – En granskning av partiernas ståndpunkter inför riksdagsvalet. Rapporten bygger på en genomgång av bland annat partiprogram, riksdagsmotioner, politiska utspel och kongressbeslut som rör partiernas hållning i olika arbetsmarknadspolitiska frågor.
A-kassan
A-kassan (arbetslöshetskassan) är ett ekonomiskt skydd vid arbetslöshet som ger högst 80 procent av din inkomst i max 300 dagar. Du måste ha varit medlem i en a-kassa och tjänat en viss inkomst under perioden innan du blev arbetslös för att ha rätt till ersättning. Du kan vara med i enbart a-kassan utan att vara medlem i facket och vice versa. Du behöver aktivt gå med i båda.
2025 infördes flera nya regler för a-kassan. Den förändring som gett upphov till störst politisk diskussion är nedtrappningen av ersättningen. Det innebär att på den 101:a dagen sänks ersättningen från 80 till 70 procent av tidigare inkomst. Därefter minskar ersättningen med 5 procent var hundrade dag.
A-kasseersättningen kan som högst bli 80 procent av inkomster upp till 34 000 kr i månaden. Därför erbjuder en del fackförbund inkomstförsäkringar som täcker mellanskillnaden för de som har en högre lön. De nya reglerna innebär att även fackens inkomstförsäkringar måste följa nedtrappningen av ersättningsnivåerna.
Vad tycker partierna om A-kassan?
Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är för de nya reglerna. Centerpartiet vill se en ännu kraftigare avtrappning.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är emot de nya reglerna.
Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill införa en obligatorisk A-kassa som inte är kopplad till de fackliga organisationerna.
Karensavdraget
I Sverige finns ett system med sjukersättning som innebär att en anställd som behöver vara borta från jobbet på grund av sjukdom kan få ekonomisk ersättning motsvarande 80 procent av sin inkomst. Arbetsgivaren står för sjukersättningen de första tio dagarna. Efter det betalas ersättning ut från Försäkringskassan. Från den sjunde dagen behöver den anställde skicka in ett sjukintyg till arbetsgivaren.
Karensavdraget innebär att sjukersättning endast betalas ut från den andra sjukdagen och att den första sjukdagen bekostas av den anställde själv. Under Coronapandemin togs karensavdraget bort för att sedan återinföras 2022.
Vad tycker partierna om karensavdraget?
Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet vill ha kvar karensavdraget.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill ta bort karensavdraget.
Regler vid strejk
I Sverige är det ganska ovanligt med strejk. På de flesta arbetsplatser i Sverige finns det kollektivavtal, ett avtal mellan fack och arbetsgivare som reglerar till exempel löner, arbetstider, pensioner, semester och försäkringar. När det finns ett kollektivavtal råder fredsplikt. Då får facken inte strejka och arbetsgivaren måste följa det som står i avtalet.
Det finns två situationer då det är tillåtet att strejka. Den ena är på arbetsplatser som saknar kollektivavtal. Den andra är när avtalstiden på ett kollektivavtal har gått ut och inget nytt har tecknats. Vid dessa situationer har facken enligt lag rätt att ta ut de medlemmar som finns på arbetsplatsen i strejk.
Strejk är ett exempel på en så kallad stridsåtgärd. Två andra stridsåtgärder är lockout och blockad. Arbetsgivaren har rätt till lockout som innebär att de arbetande stängs av från arbetet. Facken har rätt till blockad som innebär att förhindra att arbete utförs åt ett företag, till exempel att vägra leverera varor och tjänster. Det har även andra fack rätt att göra för att stödja det fack som strejkar. Det kallas sympatiåtgärder.
Vad tycker partierna om regler vid strejk?
En fråga som skiljer partierna åt är om nuvarande system ska justeras genom att fackens rätt till sympatiåtgärder begränsas genom införandet av en så kallad proportionalitetsprincip. Det är en regel om att en stridsåtgärds omfattning måste stå i proportion till dess möjliga påverkan på det aktuella företaget och allmänheten.
Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna är för införandet av en proportionalitetsprincip. Företrädare för Moderaterna och Kristdemokraterna har också förespråkat det. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill behålla rådande lagstiftning. Det vill även Vänsterpartiet, men de vill även ta bort de begränsningar som infördes 2019. Då blev det inte längre möjligt att ta till stridsåtgärder för att uppnå ett kollektivavtal på en arbetsplats där det redan finns ett annat kollektivavtal.
Regionala skyddsombud
Ett skyddsombud (även kallat arbetsmiljöombud) ska representera de anställda och har till uppgift att upptäcka brister i arbetsmiljön, påtala dem för arbetsgivaren och föreslå lösningar. Skyddsombudet ska också försöka skapa en bra samverkan med arbetsgivaren i arbetsmiljöfrågorna för att kunna lösa brister genom dialog. Skyddsombudet har rätt till utbildning på arbetstid för att kunna genomföra sitt uppdrag. Samt rätt att stoppa arbetet vid fara.
Enligt arbetsmiljölagen ska det finnas minst ett skyddsombud om det är fler än fem anställda på en arbetsplats. Om det är flera skyddsombud utses ett av dem till huvudskyddsombud. Skyddsombudet väljs oftast i samband med årsmötet av de fackligt organiserade medlemmarna. På små arbetsplatser där det inte finns ett eget skyddsombud bevakas arbetsmiljön av ett regionalt skyddsombud som utses av fackförbund centralt.
Vad tycker partierna om regionala skyddsombud?
En fråga som skiljer partierna åt är synen på vilken roll de regionala skyddsombuden ska ha.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet motsätter sig att regionala skyddsombud ska få tillträdesrätt till arbetsplatser där det inte finns fackliga företrädare. Det gör även Sverigedemokraterna och Liberalerna och de vill även begränsa fackens rätt att utse skyddsombud.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill utvidga de regionala skyddsombudens möjligheter och tycker att de ska få tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal. Även om det saknas fackliga medlemmar.
Arbetslösheten
Arbetslösheten i Sverige är ett stort problem både för de individer som drabbats och för hela samhället. Om detta råder stor politisk enighet. Men synen på vad arbetslösheten beror på och hur den bäst ska bekämpas skiljer sig åt mellan partierna.
Politik för att minska arbetslösheten kan både handla om att få igång investeringar och ekonomisk tillväxt och om riktade insatser mot de som är arbetslösa. En skillnad mellan partierna är hur mycket de vill satsa på att få igång investeringar och tillväxt och hur mycket de vill satsa på riktade insatser mot de arbetslösa.
Det har många gånger gjorts satsningar på att staten delvis finansierar särskilda jobb för grupper som står långt från arbetsmarknaden som ungdomar eller personer som är nya i Sverige. Detta kallas subventionerade anställningar. Två aktuella exempel är nystartsjobb och etableringsjobb. Nystartsjobb riktar sig till långtidsarbetslösa och ger arbetsgivaren ett bidrag till personens lön. Etableringsjobb riktar sig till nyanlända och långtidsarbetslösa som under två år erbjuds en anställning med ekonomiskt stöd från Försäkringskassan. En sak som ofta diskuteras i politiken är vilka villkor som ska gälla för den typen av jobb.
Vad tycker partierna om arbetslösheten?
Moderaterna vill bygga ut yrkesvux och yrkeshögskolan och kartlägga de arbetssökandes behov.
Kristdemokraterna vill stärka företagsklimatet, säkerställa att utbildning och arbetsmarknad går hand i hand och sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden.
Liberalerna vill införa inträdesjobb för unga och nyanlända. En ny anställningsform med lägre ingångslön och avskaffade arbetsgivaravgifter.
Sverigedemokraterna har lagt förslag om att tidsbegränsa arbetsmarknadspolitiska åtgärder och vill införa en ny form av lärlingsanställningar. De är kritiska till arbetsmarknadsåtgärder som riktar sig till nyanlända.
Centerpartiet vill att det ska bli billigare för företagen att anställa och att flexibiliteten på arbetsmarknaden ska öka. De vill utvidga reglerna för etableringsjobben så att de gäller även för bemanningsföretag och företag utan kollektivavtal.
Socialdemokraterna vill att fler arbetslösa ska få tillgång till arbetsmarknadsutbildningar, särskilda åtgärder för att stödja unga arbetslösa samt bättre stöd till personer med funktionsnedsättning. De vill ha en förstärkt kontroll av nystartsjobben med krav på kollektivavtal och uppföljning av företagens förutsättningar att erbjuda en varaktig anställning.
Miljöpartiet vill införa fler kommunala praktik- och lärlingsplatser i samverkan med näringslivet och gymnasieskolan.
Vänsterpartiet vill att fler ska få tillgång till arbetsmarknadsutbildningar och dessa utbildningar ska i högre grad än i dag riktas mot bristyrken. De föreslår en satsning på beredskapsjobb, en ny arbetsmarknadspolitisk insats som matchar arbetslöshet inom bygg och anläggning med de stora kommunala investeringsbehoven. De föreslår även en höjning och indexering av lönetaken för olika subventionerade anställningar.
Arbetskraftsinvandring
Med arbetskraftsinvandring menas personer som kommer från länder utanför EU för att arbeta i Sverige. Inom EU kan personer fritt söka arbete i ett annat EU-land.
De vanligaste länderna som arbetskraftsinvandrare kommer ifrån är Indien och Thailand. De vanligaste yrkena är it-specialister, civilingenjörer, jordbruksarbetare, bärplockare och skogsarbetare.
2008 ändrades reglerna för arbetskraftsinvandring efter en uppgörelse mellan Miljöpartiet och Alliansen (M, KD, L och C).
Innan dess krävdes det att en myndighet beslutade att det fanns behov av arbetskraft från ett land utanför EU. Nu blev det istället arbetsgivaren som fick avgöra det.
2026 infördes flera nya regler för arbetskraftsinvandring inom en rad områden. Den viktigaste är att ett lönekrav på 33 390 kronor i månaden införts. Senare infördes undantag från lönekravet för 27 yrken. Det infördes även krav på en heltäckande sjukförsäkring. För personer från Ukraina som omfattas av massflyktsdirektivet gäller lägre lönekrav.
Vad tycker partierna om arbetskraftsinvandring?
Moderaterna står bakom de nya skärpta reglerna kring arbetskraftsinvandring. De vill prioritera högkvalificerad arbetskraft och värna inhemsk sysselsättning.
Kristdemokraterna står bakom de nya skärpta reglerna kring arbetskraftsinvandring. De tycker att det är ”angeläget att stoppa kompetensutvisningarna av utländsk arbetskraft”.
Liberalerna står bakom de nya skärpta reglerna. De tycker att arbetskraftsinvandringen har positiva effekter.
Sverigedemokraterna står bakom de nya skärpta reglerna kring arbetskraftsinvandring. De vill ha en mycket begränsad arbetskraftsinvandring. De har tidigare velat återinföra myndighetsprövningen av arbetskraftsinvandring men har inte drivit det de senaste åren.
Centerpartiet vill ha generösa regler för arbetskraftsinvandring och röstade nej till de nya reglerna
Socialdemokraterna vill ha en begränsad arbetskraftsinvandring. De motsatte sig inte det nya lönekravet men tycker att kollektivavtal ska gälla. De tycker att det är fack och arbetsgivare som ska avgöra vad som ska räknas som bristyrken. De vill återinföra myndighetsprövningen av arbetskraftsinvandring.
Miljöpartiet vill ha generösa regler för arbetskraftsinvandring. De röstade nej till förslaget om lönegolv. Partiet menar att lönekravet för arbetstillstånd ska utgå från nivåerna i gällande kollektivavtal.
Vänsterpartiet vill återinföra myndighetsprövningen av arbetskraftsinvandring. De röstade nej till lönegolvet och vill att nivåerna i kollektivavtalen ska gälla.
Sammanfattning av partiernas åsikter om arbetskraftsinvandring
Står bakom de nya skärpta reglerna kring arbetskraftsinvandring: M, KD, L och SD.
Röstade nej till lönegolvet: C, MP, V.
Vill återinföra myndighetsprövningen: S, V, SD.
Diskussionsfrågor till artikeln
1. Vilka är de största skillnaderna mellan de olika partierna när det gäller frågor som berör arbetslivet?
2. Går det att se några spår av de politiska ideologierna i hur partierna resonerar i frågor kring arbetslivet?
3. Vad tycker ni är den viktigaste politiska frågan som berör arbetslivet?
4. Vilka för- och nackdelar finns det med till exempel karensavdrag eller nedtrappning av a-kassan?
Ta reda på mer
Innehållet i artikeln som handlar om svenska modellen, kollektivavtal och lagar i arbetslivet bygger på materialet Arbetslivet – om arbetsmarknaden i Sverige och världen. Där kan du läsa mer om hur arbetsmarknaden i Sverige fungerar.
Delarna om vad de politiska partierna tycker i olika frågor bygger på rappporten Arena Idés arbetsmarknadspolitiska rapport 2026 – En granskning av partiernas ståndpunkter inför riksdagsvalet. Där kan du läsa mer om vad partierna tycker i olika frågor och hur undersökningen genomförts.
Förslag på uppgift
Undersök partiernas åsikter inom ett politikområde
Här är ett förslag på hur ni kan göra en egen undersökning.
1. Bestäm vad ni vill undersöka. Ett sätt kan vara att välja ett större område som till exempel klimatet. Välj sedan ett antal frågor inom detta område, till exempel reduktionsplikt, bränslepriser och satsningar på tågtrafik. Andra förslag på områden kan vara utbildning, kriminalitet eller sjukvård.
2. Fundera på var ni kan ta reda på partiernas politik inom detta område, till exempel partiernas partiprogram, riksdagsmotioner, uttalanden i media.
3. Genomför undersökningen.
4. Sammanställ era resultat till exempel i form av ett rutnät.
5. Gör en jämförande analys över de viktigaste likheterna och skillnaderna mellan de olika partiernas politik på området.
6. Tänk ut hur ni vill presentera resultatet av er undersökning och er jämförande analys.