Lagar och regler på jobbet

Hur många timmar får jag arbeta? Vad gäller om jag blir sjuk? Vem bestämmer över min semester och menas med obekväm arbetstid?  Det och mycket mer får du svar på i denna artikel om lagar,  avtal och regler i arbetslivet

Kollektivavtal 

På den svenska arbetsmarknaden görs mycket av arbetsvillkoren upp i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. I de kollektivavtal som förhandlas fram för en arbetsplats eller en bransch regleras till exempel löner, ledighet, arbetstider, försäkringar och pensionsinbetalningar. Nio av tio anställda omfattas av kollektivavtal. 

Kollektivavtalen kan beskrivas som ett utbyte mellan anställda och arbetsgivare. För arbetsgivaren innebär kollektivavtalet en försäkran om att arbetet kommer att löpa på under kända villkor under avtalsperioden. Dessutom får inte de anställda strejka för att försöka förbättra sina villkor när avtalet väl är underskrivet och klart. Det kallas fredsplikt. Fredsplikten upphör när avtalsperioden löpt ut eller avtalet sägs upp. Genom avtalet vet arbetsgivaren på förhand hur stora löneökningarna kommer att bli. De anställda får sina löner och anställningsvillkor reglerade i avtalet. För de anställda betyder avtalet att de satt ett pris på sitt arbete. Under det priset får inte arbetsgivaren gå. Kollektivavtalen ger alltså arbetsgivare och anställda en gemensam uppfattning om vilka regler och villkor som gäller på arbetsplatsen. 

Om det finns ett kollektivavtal på din arbetsplats gäller det dig oavsett om du är medlem i ett fackförbund eller inte. Men systemet med kollektivavtal förutsätter att både anställda och arbetsgivare är organiserade.

Arbetsplatser utan kollektivavtal 

Även om många omfattas av kollektivavtal finns det arbetsgivare som inte vill ha kollektivavtal på sin arbetsplats. Om du jobbar på en arbetsplats som saknar avtal är det extra viktigt att kontrollera vilka löner och villkor arbetsgivaren erbjuder, eftersom hen då har rätt att erbjuda sämre villkor än de som finns i kollektivavtalen. Att en arbetsplats saknar kollektivavtal behöver visserligen inte betyda att löner och villkor är sämre, men risken finns. Eftersom det inte finns någon lag i Sverige som reglerar hur låg lön en arbetsgivare som saknar kollektivavtal får betala kan lönen vara mycket lägre än på arbetsplatser med kollektivavtal. På en arbetsplats utan kollektivavtal är det arbetsgivaren som ensam bestämmer anställningsvillkoren. Arbetsgivaren behöver enbart rätta sig efter de lagar som gäller. Kollektivavtalen säger att arbetsgivaren ska betala en rad förmåner för de anställda, som till exempel flera försäkringar och särskilda pensionsinbetalningar. Finns inget kollektivavtal behöver arbetsgivaren inte göra det. Pensionen kan kännas avlägsen i början av arbetslivet, men när du går i pension kan det innebära många tusen kronor i månaden. En arbetstagare som saknar kollektivavtal omfattas inte av fredsplikt. Det är alltså tillåtet att strejka för att få till stånd ett kollektivavtal. 

Viktiga lagar på arbetsmarknaden

Medbestämmandelagen (MBL)

Medbestämmandelagen ger anställda rätt att ta del av information om och påverka hur deras arbete ser ut. Detta görs oftast genom den lokala fackklubben. Lagen kräver att arbetsgivare informerar facket om större förändringar på arbetsplatsen och ger facket rätt att förhandla. Här beskrivs även vad ett kollektivavtal är och när man som anställd får strejka. 

Lagen om anställningsskydd  (LAS)

Lagen om anställningsskydd bestämmer hur reglerna ser ut på arbetsmarknaden gällande när en arbetsgivare får säga upp anställda, och vad som krävs för uppsägning. Inom lagen står det även om turordningsregler vid uppsägning och förtur vid nyanställningar, samt om olika tidsbegränsade anställningar och hur länge en provanställning får pågå. LAS diskuteras ofta i politiken, där det finns olika åsikter om hur lagen bör utformas. I oktober 2022 infördes flera förändringar i LAS samtidigt som ett nytt omställningsstöd för studier infördes. De nya reglerna gör det lättare för arbetstagare att få en tillsvidareanställning och heltid. Samtidigt som det förenklar för arbetsgivare vid uppsägningar. 

Arbetsmiljölagen (AML)

Arbetsmiljölagen reglerar vad som är tillåtet på arbetsplatser kopplat till arbetsmiljö och hur man ska förhindra olyckor och risker på arbetsplatserna. Här står även hur arbetsgivaren ska samarbeta med skyddsombuden som är de anställdas företrädare i arbetsmiljöfrågor.

Förtroendemannalagen

Förtroendemannalagen tydliggör hur en arbetsgivare får behandla någon som är fackligt aktiv på en arbetsplats. Här står bland annat att en förtroendevald inte får sparkas från sitt jobb på grund av sitt engagemang, att arbetsgivaren inte får undanhålla information från fackklubben och att en fackligt engagerad inte får utsättas för repressalier på grund av att den är med i facket. 

Föräldraledighetslagen

Föräldraledighetslagen handlar om att en förälder har rätt till ledighet i 480 dagar från jobbet i samband med föräldraskap för att ta hand om sitt barn. Föräldrarna har tillsammans cirka 1 år räknat i dagar som de kan ta ut som ledighet med 80 procent av sin lön. Man har även rätt till ledighet när barnet är sjukt.  

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen gäller bland annat i arbetslivet och bestämmer att man inte får diskriminera en annan människa på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning, sexuell identitet eller uttryck, funktionsvariation eller ålder. Att behandla eller säga att någon är sämre för att den tillhör någon av de här grupperna får man inte göra enligt lagen. 

Dataskyddsförordningen (GDPR)

Dataskyddsförordningen reglerar hantering av personuppgifter. Den reglerar vilken sorts uppgifter som en arbetsgivare kan samla in och lagra om sina anställda och när detta är tillåtet och inte. 

Innehållet i vissa lagar kan ändras genom förhandling

De här lagarna gäller alla som arbetar i Sverige. Men många arbetstagare i Sverige har fler rättigheter genom de kollektivavtal som tecknats mellan fack och arbetsgivare för en bransch eller på en arbetsplats. 

Stora delar av innehållet i de lagar som rör arbetslivet kan förbättras genom förhandlingar. Bestämmelser som kan ändras på detta sätt kallas för dispositiva. För att kunna gå ifrån vad som sägs i lagen måste dock en facklig organisation och en arbetsgivarorganisation förhandla fram ett kollektivavtal som gäller en hel bransch och över hela Sverige. Då kan de i vissa fall bestämma att andra regler än de som finns i lagstiftningen ska gälla för exempelvis arbetstiden

EU- direktiv kan  påverka svensk lagstiftning

Svensk lagstiftning påverkas av EU. Det sker oftast via så kallade EU-direktiv som är EU:s sätt att påverka sina medlemsländer inom olika områden. Direktiven gäller alla medlemsländer men länderna bestämmer själva hur direktivet ska införas i landets lagar.

Arbetsmiljöföreskrifter reglerar arbetsmiljön

För att förbättra arbetsmiljön på Sveriges arbetsplatser finns utöver lagar även en stor mängd specifika arbetsmiljöföreskrifter, som kan hittas på Arbetsmiljöverkets webbplats. Det finns till exempel föreskrifter om nattarbete, ensamarbete och vad som gäller för ungdomars arbetsmiljö.

Exempel på vad som gäller enligt lag och avtal

Semester 

Hur många semesterdagar du har rätt till beror på lag, kollektivavtal och vad du och din arbetsgivare har kommit överens om. Tänk på att man skiljer på rätten till ledighet och rätten till ersättning under ledigheten. Den svenska semesterlagen ger alla anställda rätt till fem veckors semester per semesterår. Av dessa har du som anställd rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni – augusti. Har du en kortare anställning eller hoppar in på timmar så får du oftast semesterersättningen utbetald vid varje lön. Semesterersättningen är 12 % extra och beräknas på den lön du tjänat in.

Arbetstid

Arbetstidslagen anger hur lång tid du får arbeta i sträck. I denna lag finns regler för hur mycket ledighet du som anställd ska ha. Det inkluderar: dygnsvila, veckovila och rätt till pauser. Enligt arbetstidslagen ska du ha 

– 11 timmars dygnsvila, det vill säga minsta tid mellan två arbetspass. 

–36 timmars veckovila. Minsta möjliga sammanhängande tid som du ska vara ledig under en vecka.

–8 timmar/dag, 40 timmar/vecka. Detta är ordinarie arbetstid, vissa heltidsanställningar har enligt avtal kortare arbetsvecka. 

–Nattarbete klockan 22.00–06.00. Arbete under den här tiden räknas som nattarbete och har egna regler. 

–30 minuter lunchrast/dag. Arbetstidslagen anger inte hur lång rasten ska vara, men praxis i Sverige är mellan 30 och 60 minuter lång rast.

-Rast var femte timme. Du har rätt till minst en rast var femte timme. 

Övertid 

När arbetsgivaren vill att du arbetar mer än den ordinarie arbetstiden som gäller enligt lag eller i kollektivavtalen räknas det som övertid (kallas mertid om du inte arbetar heltid). Då ska du få extra ersättning. Hur mycket bestäms i kollektivavtalen. Ibland får du ersättning i form av extra ledig tid, så kallad kompensationsledighet, vardagligt kallat komp. I dag är det vanligt för tjänstemän att ha flexibel eller så kallad oreglerad arbetstid. Detta innebär att man själv (inom givna gränser) reglerar sin arbetstid. När det är mycket att göra kan man behöva jobba mer, vilket man själv kan reglera med att jobba mindre vid ett annat tillfälle. Men i snitt ska man inte jobba mer än heltid. Arbetsgivaren brukar ibland kompensera bortfallet av övertidsersättning med högre lön eller några dagars extra semester. Men detta gäller inte inom alla branscher.

Försäkring

Genom kollektivavtalen är du försäkrad på flera olika sätt. Innehållet i försäkringarna varierar beroende på kollektivavtal. Till exempel om du skadar dig eller har sönder något på din arbetsplats så ersätter försäkringarna skadorna i högre grad. 

Föräldraförsäkring

I Sverige finns en föräldraförsäkring som innebär att ett barns föräldrar får så kallad föräldrapenning när de är föräldralediga. Den täcker nästan 80 procent av lönen, upp till en viss gräns. Genom kollektivavtalen får föräldern även föräldralön, som betalas av arbetsgivaren. Föräldralönen kompletterar föräldrapenningen så att den totala ersättningen blir högre.

A-kassa 

A-kassan (arbetslöshetskassan) fungerar som ett skydd om du skulle vara utan jobb under en period. Under ett antal månader får du högst 80 procent av din inkomst. Men a-kasseersättningen kompenserar inte dem som har en högre lön eftersom den bara ger den 80-procentiga ersättningen upp till en viss nivå. Därför har många fackförbund försäkringar som täcker mellanskillnaden, så kallade inkomstförsäkringar. Du kan vara med i enbart a-kassan utan att vara medlem i facket och vice versa. Du behöver aktivt gå med i båda. Tänk på att man måste ha varit med i a-kassan flera månader, medan man jobbar, innan man har rätt att få ersättning från a-kassan. 

Pension 

Alla arbetsgivare är skyldiga att betala in pensionsavgifter för de anställda. För alla anställda som omfattas av kollektivavtal görs också ytterligare en pensionsinbetalning, som ger en extra pension. Den kallas avtalspension eller tjänstepension. För dem som har en hög inkomst blir avtalspensionen en stor del av den totala pensionen eftersom den statliga pensionen endast beräknas på inkomster upp till en viss nivå. 

Anställningsavtal

Som nyanställd behöver du se till att det skrivs under ett anställningsavtal/bevis. Där står vilka villkor som gäller för anställningen. Där ska det framgå när arbetstiden är lagd och om det är reglerad eller oreglerad arbetstid som gäller. Om något krånglar på arbetsplatsen kan anställningsavtalet bli extra viktigt. Innan du skriver på ett anställningsavtal är det viktigt att läsa igenom det noga och kontrollera att allt stämmer.  Du kan be någon som är fackligt aktiv, kontrollera att allt stämmer, eller ringa facket. 

Ta reda på mer

Artikeln är ett utdrag från materialet Arbetslivet – om arbetsmarknaden i Sverige och världen. Där hittar du mer information om lagar och regler i arbetslivet. Materialet finns även tillgängligt som ljudbok. I den tillhörande lärarhandledningen finns lektionsförslag, tips på övningar och kopplingar till läroplaner. Mer information om hur lönesättning och annat fungerar i arbetslivet finns även i filmerna Vanliga frågor och svar om arbetslivet och i serien A –Ö  om arbetslivet.