Vad får oss att må bra på jobbet och i skolan? – en artikel om friskfaktorer

Den här artikeln handlar om friskfaktorer, saker som gör att vi mår bra på jobbet eller i skolan. Artikeln bygger på en forskningsstudie om friska arbetsplatser. Delar av innehållet är hämtade från materialen Arbetsmiljö – så funkar det och Entreprenörskap – en praktisk handbok. Artikeln tar även upp regelverket kring arbetsmiljöarbete och olika exempel på friskfaktorer.

Alla har rätt till en bra arbetsmiljö

En bra arbetsmiljö ger oss förutsättningar att göra ett bra jobb, och gör vi ett bra jobb blir arbetsplatsen både säkrare, roligare och mer effektiv. 

Begreppet arbetsmiljö omfattar flera olika delar. En del är den fysiska arbetsmiljön. Det kan till exempel handla om att ljus och ventilation ska vara anpassade för ditt jobb. Det handlar också om att förebygga risker för olyckor som att halka eller göra sig illa på en maskin. Arbetsmiljö handlar också om att man inte ska bli sjuk av jobbet. De andra delarna är den organisatoriska och den sociala arbetsmiljön. Även arbetsmiljön när du jobbar på distans är inräknad inom arbetsmiljön. När de som jobbar på en arbetsplats är stressade eller mår dåligt på grund av jobbet hänger det ofta samman med hur arbetet är organiserat, det vill säga den organisatoriska arbetsmiljön. Det kan bero på att alla inte vet vem som ska göra vad, att det är bristande kommunikation eller att man har för mycket att göra på för kort tid. Den sociala arbetsmiljön handlar om hur du har det tillsammans med dina kollegor. Den som känner sig ensam eller oaccepterad på en arbetsplats, kan må dåligt och uppleva stort obehag av att varje dag behöva stå ut med det.

Sjukskrivningar på grund av stress allt vanligare

En undersökning från Försäkringskassan visar att antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökade från 34 700 år 2019 till 43 500 år 2024. Det är en ökning med 25 % och den högsta nivån av sjukskrivningar på grund av stress någonsin.

Undersökningen visar att det är dubbelt så vanligt med sjukfrånvaro på grund av stress för kvinnor än för män. Sjukfrånvaro på grund av stress är vanligast för personer mellan 30 och 39 år och hos personer med barn mellan 3 och 8 år. 

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen reglerar vad som är tillåtet på arbetsplatser kopplat till arbetsmiljö och hur man ska förhindra olyckor och risker på arbetsplatserna.Här står även hur arbetsgivaren ska samarbeta med arbetsmiljöombudet (kallas även skyddsombud) som är de anställdas företrädare i arbetsmiljöfrågor. Det är alltid arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön på en arbetsplats. 

Frisk- och riskfaktorer 

Att se till att arbetsmiljön är bra på en arbetsplats handlar till stor del om att uppmärksamma och utveckla det som gör att människor mår bra på en arbetsplats, så kallade friskfaktorer. Friskfaktorer är sådant som får människor att trivas och må bra, hemma och på arbetet. Riskfaktorer är sådant vi vill minska, som medför risker för sjukdom och skador. 

Arbetsmiljöombud och arbetsgivare arbetar tillsammans med friskfaktorer

Arbetsmiljöombudet och arbetsgivare arbetar tillsammans med att kartlägga och främja friskfaktorer. I det arbetet kan de ha stor hjälp av Arbetsmiljöverket som är den myndighet som är ansvarig för att lagar om arbetsmiljö och arbetstider följs. De tar fram olika arbetsmiljöföreskrifter, så kallade AFS:ar. Föreskrifterna finns till för att reglera vad man får och inte får göra på arbetsplatsen kopplat till arbetsmiljön. De delas upp i olika föreskrifter som hanterar olika specifika arbetsmiljöfrågor. Det kan till exempel gälla nattarbete, kemikaliehantering och ergonomi. Det finns även en hel del forskning som kan vara till hjälp i arbetet med att identifiera och utveckla friskfaktorer.

Åtta friskfaktorer som kännetecknar friska arbetsplatser

I ett forskningsprojekt om friska organisationer undersöktes vilka faktorer som kunde förklara att anställda i vissa kommuner och landsting hade lägre sjukfrånvaro än andra. I studien identifierades åtta friskfaktorer som bidrog till att hålla nere sjukfrånvaron hos de anställda. 

De åtta friskfaktorerna var: 

1. En rättvis och tydlig organisation

2. Närvarande och engagerade ledare

3. Delaktighet och inflytande

4. Kommunikation och återkoppling

5. Prioritering av arbetsuppgifter

6. Kompetensutveckling

7. Systematiskt arbetsmiljöarbete

8. Tidiga insatser vid sjukfrånvaro

En rättvis och tydlig organisation 

Medarbetarna mår bättre när de upplever att beslut är väl motiverade och rättvisa och det är tydligt vem som bestämmer vad.

Närvarande och engagerade ledare

En viktig friskfaktor är ledare som sätter upp tydliga mål och litar på och ger ansvar till medarbetarna samtidigt som de är tillgängliga och ger stöd när det behövs.

Vad är en bra chef?

Att ha en bra chef är något som många tycker är viktigt för att de ska trivas med sitt jobb. Vad som är en bra chef är väldigt personligt. Saker som brukar förknippas med en bra chef är att den är bra på att lyssna och uppmuntra medarbetarnas förslag och idéer och att den tar tag i problem. Samt har visioner och idéer för hur verksamheten kan utvecklas och förbättras och verktyg för att genomföra dessa. Det brukar också nämnas att det är viktigt att chefen ställer rimliga krav på de anställda och ser till att det går att kombinera arbete med privatliv. Samt att den försöker skapa gruppsamhörighet och teamkänsla. 

Delaktighet och inflytande

De anställda mår bättre på arbetsplatser där det finns rutiner och strukturer för att tillvarata de anställdas idéer och det är möjligt att påverka sin arbetssituation och utvecklingen av verksamheten.

Ett möjlighet att påverka sin arbetssituation är utvecklingssamtal mellan medarbetare och chef. Om du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal har du oftast rätt till ett årligt utvecklingssamtal med din chef. Ett kollektivavtal är ett avtal mellan fack och arbetsgivare om till exempel löner, arbetstider, försäkringar och pensioner. Om du arbetar på en arbetsplats utan kollektivavtal kan du be din chef om ett utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalet bör skiljas från lönesamtalet. 

Exempel på saker som kan tas upp på utvecklingssamtalet;

1. Din arbetsprestation. Vad som har gått bra och mindre bra. Vad som har varit utvecklande och hur du hanterat det  som varit svårt.

2. Din arbetssituation. Dina arbetsuppgifter. Arbetsbelastningen. Arbetsmiljön på arbetsplatsen. Förslag på förbättringar.

3. Samarbetet med chefen och hur arbetsplatsen fungerar. Vad fungerar bra och mindre bra i samarbetet mellan chef och medarbetare? Eventuella förändringar som är på gång och hur de påverkar medarbetaren.

4. Kompetensutveckling. Vilka behov av kompetensutveckling finns?

5. Framtiden. Hur du ser på din yrkesframtid på längre sikt?

6. Individuell utvecklingsplan. Utvecklingsområden. Kommande arbetsuppgifter. Tidsplan och eventuell budget.

Medbestämmandelagen ger anställda rätt att påverka

De anställdas inflytande över verksamheten regleras i lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL. Lagen som även kallas medbestämmandelagen ger anställda rätt att ta del av information om och påverka hur deras arbete ser ut. Detta görs oftast genom den lokala fackklubben. Lagen kräver att arbetsgivare informerar facket om större förändringar på arbetsplatsen och ger facket rätt att förhandla. Här beskrivs även vad ett kollektivavtal är och när man som anställd får strejka.

Kommunikation och återkoppling

På arbetsplatser med ett öppet samtalsklimat och god kommunikation mår de som arbetar bättre. Ett sånt klimat kännetecknas bland annat av att återkoppling ges på beteenden och hur det påverkar verksamheten och att sakfrågor hanteras utan att de blir personliga.

Kreativa arbetsplatser 

Att vara kreativ och aktiv och förverkliga idéer är något som efterfrågas och behövs överallt. Arbetsplatser där det skapas en kreativ arbetskultur och där det finns former för att tillvarata medarbetarnas idéer är ofta både attraktiva arbetsgivare och framgångsrika i sin verksamhet. Det finns många metoder för att skapa en kreativ och bejakande arbetsmiljö. 

Kreativitetsladdare och kreativitetskvaddare

En grupp organisationspsykologer har undersökt varför vissa arbetsplatser präglas av nytänkande, flexibilitet och samarbete medan andra har en kultur av bevarande, stelbenthet och konkurrens. De kom fram till att det går att förklara med om det dominerande förhållningssättet på arbetsplatsen är präglat av kreativitetsladdare eller kreativitetskvaddare.

Kreativtetsladdare 

• Flexibilitet – flera vägar: ”Om vi gör så här öppnas nya möjligheter.” 
• Nytänkande: ”Hur kan vi förbättra?” 
• Risktagande
• Samarbete
• Öppenhet: ”Skratta åt sina misstag” 
• Demokratisk: Medbestämmande.

Kreativitetskvaddare

• Stelbenthet – en väg 
• ”Det kommer inte fungera.” 
• Bevarande: ”Vi gör som vi brukar.” 
• Försiktighet
• Beroende
• Konkurrens
• Misstro: ”Vara på sin vakt.”
• Auktoritär: ”Kontroll” 
• Okunskap

Prioritering av arbetsuppgifter

De anställda mår bättre när de är trygga i prioriteringen av sina arbetsuppgifter. Det  underlättas av att det finns ett pågående samtal och en gemensam bild av vad som är deras viktigaste arbetsuppgifter och att de får hjälp att prioritera vid hög arbetsbelastning. 

Kompetensutveckling

Om medarbetare får möjlighet att lära av varandra och möjligheter att utvecklas inom organisationen genom till exempel utbildning eller byte av arbetsuppgifter så mår både organisationen och medarbetarna bättre.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Goda rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet med att bedöma risker för ohälsa och olyckor och identifiera vad som fungerar bra på arbetsplatsen är en avgörande faktor för de anställdas välmående. Det är även viktigt att det görs åtgärder för att förebygga risker och att dessa följs upp.

Systematiskt arbetsmiljöarbete består av att undersöka arbetsförhållanden, bedöma risker, göra en handlingsplan och kontrollera. Arbetstagarna och skyddsombudet (kallas även arbetsmiljöombud) ska vara med i det här arbetet. Det är viktigt att chefen får veta hur alla inblandade upplever arbetsmiljön. Om det finns studerandeskyddsombud på arbetsplatsen ska de också kunna vara med.

Skyddsrond

Vid en skyddsrond ska arbetsgivarens skyddsansvariga, skyddsombud och berörda arbetstagare delta. Skyddsronden kan ske genom ett sammanträde eller genom att gå runt på arbetsplatsen och inspektera. Skyddsrond ska gälla både för fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö. Skyddskommittén eller skyddsombud och arbetsgivare kommer överens om på vilket sätt skyddsronden ska genomföras. I vissa fall går det att ta hjälp av företagshälsovården, en extern resurs som arbetar med att förebygga arbetsmiljörisker. Den arbetar också med arbetsanpassning och rehabilitering för dem som har blivit sjuka.

Arbetsmiljöundersökningar

Ett annat sätt att kartlägga arbetsmiljön på en arbetsplats är att göra olika typer av undersökningar och enkäter. I dessa får de anställda möjlighet att svara anonymt på olika frågor kring arbetsmiljön som arbetsgivaren och skyddsombudet kan använda för att få en övergripande bild av hur det ser ut med arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det finns många färdiga undersökningar som kan användas i detta arbete. Du kan även få stöd av din fackförening. Skyddsombudet har även rätt att på arbetstid gå de utbildningar som den behöver för sitt uppdrag.

Säkerhetskultur

Ett sätt att förebygga olyckor och risker är att arbeta för en säkerhetskultur på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket definierar säkerhetskultur som de gemensamma attityder, värderingar och uppfattningar som chefer och anställda har om förhållandet till säkerhet och arbetsmiljö. Detta är extra viktigt vid arbetsplatser där det används maskiner med höga krav på säkerhet eller där det hanteras farliga ämnen och arbetsplatser med hög fysisk arbetsbelastning med till exempel tunga lyft. 

Arbetsmiljöarbete i skolan

Från årskurs 7 i grundskolan ska eleverna på skolan representeras av två elevskyddsombud. Det är eleverna själva som ska välja ombuden. Rektorn ansvarar för att de får utbildning och den ledighet från skolarbetet som behövs för att kunna genomföra uppdraget. Rektorn ska informera lärare, andra anställda och eleverna om vilka som är elevskyddsombud på skolan. Elevskyddsombuden deltar i skyddsronderna på skolan och rapporterar till lärare eller rektor om det är brister i elevernas arbetsmiljö. Dessutom ska de ta reda på vad de andra eleverna tycker om arbetsmiljön. Finns det en skyddskommitté på skolan har elevskyddsombuden rätt att vara med och säga sin åsikt på möten. 

Tidiga insatser vid sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron minskar om det finns goda rutiner vid sjukfrånvaro och kunskaper om vad som kan orsaka sjukfrånvaro. När medarbetare uppmärksammar chefer på att de inte mår bra på jobbet och chefer agerar på det minskar sjukfrånvaron.

Friskvård

Ett exempel på förebyggande arbete som kan bidra till minskad sjukfrånvaro är de olika förmåner kopplade till friskvård som kan finnas på en arbetsplats. Dessa regleras oftast i kollektivavtal, ett avtal mellan fack och arbetsgivare om till exempel löner, arbetstider och försäkringar och pensioner. Det är relativt vanligt att kollektivavtal ger anställda rätt till ersättning för friskvård. Det innebär att arbetsgivaren ersätter kostnader för de anställdas friskvård, som till exempel gymkort eller entré till simhall. Arbetsgivaren kan få ersättning av Skatteverket för en del av sin kostnad för detta upp till 5 000 kr. 

Det är även ganska vanligt att kollektivavtalen erbjuder möjligheten för anställda att motionera på arbetstid, så kallad friskvårdstimme. En annan förmån som är vanlig på vissa större arbetsplatser är tillgång till gym i lokalerna. Det förekommer även att det finns ett pingisbord eller liknande eller att det finns möjlighet att få massage på arbetsplatsen till ett rabatterat pris. En del arbetsplatser har även egna idrottsföreningar, som till exempel ett fotbollslag eller en badmintonklubb. 

Diskussionsfrågor till artikeln

1. Vad är det viktigaste att tänka på för att folk ska må bra på jobbet eller i skolan?

2. Vilka frisk- och riskfaktorer gäller för dig just nu?

3. Hur skulle arbetsmiljön på er skola kunna förbättras?

4. Hur skulle det se ut i arbetslivet om alla lagar och regler om arbetsmiljö togs bort?

5. Hur är en bra chef enligt er?

Ta reda på mer

Artikeln bygger på en forskningsstudie om friska arbetsplatser. Delar av innehållet är hämtade från materialen Arbetsmiljö – så funkar det och Entreprenörskap – en praktisk handbok. I de tillhörande lärarhandledningarna finns tips på lektionsupplägg och övningar. Det finns även fyra filmer om arbetsmiljö med tillhörande lärarhandledning. Mer information om friskfaktorer kan du även hitta på bland annat Arbetsmiljöverket, Suntarbetsliv och Prevent.