Stress i arbetslivet

I den här artikeln går vi igenom vad stress är, vad som kan orsaka stress och vad som händer i kroppen och hjärnan när vi blir stressade. Vi tar även upp arbetsgivarens ansvar för förebyggande åtgärder och rehabilitering. Artikeln bygger på information från Vårdguiden, Bup, Prevent och Försäkringskassan, samt böckerna Skärmhjärnan och Arbetets mening.  Delar av innehållet är hämtat från materialen Arbetsmiljö – så funkar det och Entreprenörskap – en praktisk handbok. 

Stress – vad är det?

När du upplever stress skickar hjärnan signaler till kroppen som gör att du andas snabbare, hjärtat slår fortare och musklerna blir spända. Kroppen förbereder sig för att agera på det som hotar genom att fly eller slåss.

Stress är en naturlig fysisk reaktion på en fara. Det kan ge dig extra energi under en period, men om du utsätts för stress under en lång tid utan möjlighet till återhämtning kan stressen bli ett problem.

Vanliga tecken på att du mår dåligt av stress är att du har svårt att koppla, svårt att somna och är tröttare än vanligt. Det är också vanligt att du får svårt att koncentrera dig och att ditt minne försämras. Att vara lättirriterad och prioritera bort sådant du brukar må bra av kan också vara tecken på negativ stress. 

Kroppens stressystem

Anders Hansen skriver i boken Skärmhjärnan om kroppens stressystem. Vid en upplevd fara sänder en del av hjärnan som heter hypothalamus en signal till körteln hypofysen, som i sin tur skickar en signal till binjurarna att släppa ut stresshormonet kortisol. 

Detta har utvecklats för att våra förfäder skulle undvika faror. I dagens samhälle utsätts vi ofta för stress under en längre tid, vilket systemet förmodligen inte är utvecklat för. Om vi under en lång tid går runt med höga stresshormoner kan det innebära att hjärnan inte fungerar som den ska utan går in i ett ”fly eller slåss-läge” och inte använder de mer reflekterande delarna. 

Sjukskrivningar på grund av stress allt vanligare

En undersökning från Försäkringskassan visar att antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökade från 34 700 år 2019 till 43 500 år 2024. Det är en ökning med 25 % och den högsta nivån av sjukskrivningar på grund av stress någonsin.

Undersökningen visar att det är dubbelt så vanligt med sjukfrånvaro på grund av stress för kvinnor som för män. Sjukfrånvaro på grund av stress är vanligast för personer mellan 30 och 39 år och personer med barn mellan 3 och 8 år. 

Vad orsakar stress?

När du upplever att det är mycket som behöver göras på kort tid eller får otydliga instruktioner är det lätt att bli stressad. Hög arbetsbelastning och högt arbetstempo är andra riskfaktorer för stress. Att ständigt vara tillgänglig och ha otydliga gränser mellan jobb och fritid är en annan orsak. Osäkra anställningar och arbetsvillkor kan vara ytterligare en anledning.

Viktigt att identifiera frisk- och riskfaktorer kopplade till stress

Ett sätt att motverka stress på arbetsplatsen är att identifiera riskfaktorer och friskfaktorer kopplade till stress. Friskfaktorer är sådant som får människor att trivas och må bra, i skolan och på arbetet. Riskfaktorer är sådant vi vill minska, som medför risker för sjukdom och skador. I artikeln Friskfaktorer – vad får oss att må bra på jobbet och i skolan? kan du läsa mer om olika friskfaktorer. 

Ett meningsfullt arbete

I boken Arbetets mening skriver David Eklind Kloo om att stress inte bara orsakas av oro för att inte klara av sina arbetsuppgifter eller att ha för mycket att göra utan även av att ha arbetsuppgifter som man inte upplever som tillräckligt utmanande. En sak som bidrar till att arbetet inte upplevs som meningsfullt är en hög grad av upprepning av arbetsuppgifter. Upprepning av arbetsuppgifter har blivit allt vanligare de senaste åren från att tidigare ha minskat. Andra orsaker till att ens arbete inte upplevs som meningsfullt kan vara till exempel monotona arbetsuppgifter, ensamarbete och minskade möjligheter att ta självständiga beslut. 

Kasam – känslan av sammanhang 

Sociologen Aaron Antonovsky har i sin forskning undersökt hur människor kan hantera stress och motgångar. Han kom fram till att en KASAM – känslan av sammanhang – var en avgörande friskfaktor. KASAM har tre beståndsdelar: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. 

Prevent har tagit fram metoden Vår känsla av sammanhang som är ett sätt att öka känslan av sammanhang på arbetsplatsen. Prevent drivs av fack och arbetsgivare och hjälper företag att förbättra arbetsmiljön. De har även filmer med diskussionsfrågor om stress och återhämtning.

Osäkra arbetsvillkor orsak till stress

I dag är det ganska svårt att få en fast anställning, speciellt om du är relativt ny i arbetslivet. Allt fler arbeten utförs av personer med kortare uppdrag som antingen arbetar på timanställning, använder faktureringstjänster eller är egenföretagare. Det kan innebära en stor frihet men även vara en orsak till stress. 

Taxichauffören Omid berättar: ”Det bästa med arbetet som taxichaufför är friheten att kunna välja sina arbetstimmar. Det är även ett socialt jobb där du träffar många olika sorters människor. Det sämsta är otryggheten där du har dåligt skydd både från appföretagen och från myndigheter. Som egenanställd chaufför får du stå för väldigt stora kostnader själv, som underhåll av bilen, sociala avgifter och försäkringar. Om du kör för ett appföretag som Uber eller Bolt tillkommer dessutom en användaravgift för att få använda sig av tjänsten och få in kunder den vägen. Avgiften kan vara så hög som 25 % av din dagersättning.

Chaufförerna som kör för appföretagen behöver arbeta väldigt långa arbetspass för att få ihop en skälig dagsinkomst. Ibland upp till 17 timmar per dag, 7 dagar i veckan. Samtidigt behöver du betala för att vara på plattformen men har inga möjligheter att påverka till exempel prissättning och avgifter.”

Läs hela intervjun med Omid och andra uppdragstagare i materialet Entreprenörskap – en praktisk handbok.

Arbetsgivarens ansvar för att förebygga stress

Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön på en arbetsplats. Begreppet arbetsmiljö omfattar flera olika delar. En del är den fysiska arbetsmiljön. Det kan till exempel handla om att ljus och ventilation ska vara anpassade för ditt jobb. Det handlar också om att förebygga risker för olyckor som att halka eller göra sig illa på en maskin. Arbetsmiljö handlar också om att man inte ska bli sjuk av jobbet. De andra delarna är den organisatoriska och den sociala arbetsmiljön. Även arbetsmiljön när du jobbar på distans är inräknad inom arbetsmiljön.

När de som jobbar på en arbetsplats är stressade eller mår dåligt på grund av jobbet hänger det ofta samman med hur arbetet är organiserat, det vill säga den organisatoriska arbetsmiljön. Det kan bero på att alla inte vet vem som ska göra vad, att det är bristande kommunikation eller att man har för mycket att göra på för kort tid. Den sociala arbetsmiljön handlar om hur du har det tillsammans med dina kollegor. Den som känner sig ensam eller oaccepterad på en arbetsplats kan må dåligt och uppleva stort obehag av att varje dag behöva stå ut med det.

Arbetsmiljöombudets roll

I arbetsmiljölagen står det även att arbetsgivaren ska samarbeta med arbetsmiljöombudet, som är de anställdas representant i frågor som rör arbetsmiljö. Ett viktigt verktyg för att förebygga stress är det systematiska arbetsmiljöarbetet. I det arbetar arbetsmiljöombud och arbetsgivare tillsammans för att förebygga stress och andra arbetsmiljöproblem. Arbetet består av att kartlägga friskfaktorer och riskfaktorer genom att undersöka arbetsförhållanden, göra en handlingsplan och kontrollera. Om det finns studerandeskyddsombud på arbetsplatsen ska de också kunna vara med i arbetet.

Friskvård

Ett exempel på förebyggande arbete som kan bidra till minskad stress är de olika förmåner kopplade till friskvård som kan finnas på en arbetsplats. Dessa regleras oftast i kollektivavtal, ett avtal mellan fack och arbetsgivare om till exempel löner, arbetstider och försäkringar och pensioner. Det är relativt vanligt att kollektivavtal ger anställda rätt till ersättning för friskvård. Det innebär att arbetsgivaren ersätter kostnader för de anställdas friskvård, som till exempel gymkort eller entré till simhall. Arbetsgivaren kan få ersättning av Skatteverket för en del av kostnaden.

Det är även ganska vanligt att kollektivavtalen erbjuder möjligheten för anställda att motionera på arbetstid, så kallad friskvårdstimme. En annan förmån som är vanlig på vissa större arbetsplatser är tillgång till gym i lokalerna. Det förekommer även att det finns ett pingisbord eller liknande eller att det finns möjlighet att få massage på arbetsplatsen till ett rabatterat pris. En del arbetsplatser har även egna idrottsföreningar, som till exempel ett fotbollslag eller en badmintonklubb. 

Vad kan du själv göra

Om du upplever negativ stress är det viktigt att du pratar med folk i din närhet och tar kontakt med vården. Det är även viktigt att du signalerar till din chef vid tidiga tecken på att du upplever stress så att chefen kan agera för att minska stressen. Forskning visar att när medarbetare uppmärksammar chefer på att de inte mår bra på jobbet och chefer agerar på det så minskar sjukfrånvaron.

Det är viktigt att du får tid för återhämtning och vila och en paus från det som stressar dig. Regelbunden motion och fysisk aktivitet hjälper mot stress. Att prata med andra om sina tankar brukar minska stressen för de flesta. Det kan även vara bra att kartlägga vad som får dig att må bra och vad som stressar dig genom att till exempel skriva en lista.

Vad ska din arbetsgivare göra?

En undersökning om friska arbetsplatser visar att sjukfrånvaron minskar om det finns goda rutiner vid sjukfrånvaro och kunskaper om vad som kan orsaka sjukfrånvaro. 

Om en anställd mår dåligt av sitt arbete har arbetsgivaren ett ansvar för att vidta åtgärder för att minska stressen. Det kan till exempel handla om att anpassa arbetsuppgifterna och om det behövs koppla in företagshälsovården.

Det är en läkare som bedömer om en anställd behöver vara sjukskriven. När en anställd är sjuk i mer än tio dagar behövs alltid ett läkarintyg. När en anställd varit sjukskriven har arbetsgivaren ansvar för personens återgång till arbetet. Arbetsgivaren behöver upprätta en rehabiliteringsplan; detta görs i samråd med läkare och den anställde.

Diskussionsfrågor till artikeln

1.Vad tror ni är de viktigaste orsakerna till att sjukskrivningar på grund av stress ökar?

2.Vad kan en chef göra för att förebygga stress?

3.Vad kan de anställda göra?

4.Vilka frisk- och riskfaktorer kopplade till stress gäller för er just nu? 

5.Vad tycker ni är det viktigaste att tänka på för att folk ska må bra på jobbet eller i skolan?

Ta reda på mer

Artikeln bygger på information från Vårdguiden, Bup, Prevent och Försäkringskassan, samt böckerna Skärmhjärnan och Arbetets mening. Delar av innehållet är hämtat från materialen Arbetsmiljö – så funkar det och Entreprenörskap – en praktisk handbok. I de tillhörande lärarhandledningarna finns tips på lektionsupplägg och övningar. Det finns även fyra filmer om arbetsmiljö med tillhörande lärarhandledning. Mer information kan du även hitta på bland annat Arbetsmiljöverket och Suntarbetsliv.