Psykologisk trygghet på jobbet

Vad är psykologisk trygghet och hur påverkar det hur vi mår på jobbet? Vilket samband finns det mellan psykologisk trygghet och säkerhet och effektivitet? Det får du svar på i denna artikel. Artikeln bygger på  ett seminarium från Afa försäkringar om forskning kring psykologisk trygghet i arbetslivet och information från Arbetsmiljöverket, Suntarbetsliv och Prevent. Delar av innehållet är hämtade från materialetArbetsmiljö – så funkar det?

Vad är psykologisk trygghet?

Psykologisk trygghet handlar om att våga testa, misslyckas, ifrågasätta och komma med nya idéer. 

Forskning visar att psykologisk trygghet är en av de viktigaste sakerna för att vi ska må bra på jobbet och för att arbetsgrupper ska arbeta effektivt. Det är även en avgörande faktor för att minska risken för olyckor.

Det finns tre nivåer av psykologisk trygghet. Den individuella nivån handlar om att vara sig själv och våga ställa frågor. Team- eller gruppnivån handlar om trygghet i gruppen. Den organisatoriska nivån handlar om kultur och rutiner som främjar öppenhet och tillit. 

Psykologisk trygghet i arbetsgrupper

Psykologisk trygghet i team och arbetsgrupper handlar om gruppens gemensamma upplevelse av att det är säkert att uttrycka idéer, ställa frågor, erkänna misstag och dela med sig av sina tankar utan rädsla för negativa konsekvenser.

Några av kännetecknen för psykologiskt trygga arbetsgrupper är att medlemmarna inte är rädda för att ställa frågor och är bekväma med att dela idéer. Att oenighet kan ses som något positivt och att det är tillåtet att göra fel utan att det hålls emot en. Samt att man törs ge av sig själv i mötet med andra och vågar be om hjälp.

Några av fördelarna med psykologisk trygghet i team är att gruppen tål osäkerhet bättre, lär sig mer och snabbare, delar mer information med varandra, är mer engagerade i jobbet, är mer kreativa, når målen bättre och får en bättre arbetsmiljö.

Samband mellan psykologisk trygghet och lärande

Beroende på ambitionsnivå och nivå av psykologisk trygghet kan en grupp kännetecknas av olika saker. Om både ambitionsnivå och psykologisk trygghet är höga uppstår lärande.

Med låg ambitionsnivå och låg psykologisk trygghet hamnar gruppen i passivitet. Med låg ambitionsnivå och hög psykologisk trygghet hamnar den i komfortzonen. Med hög ambitionsnivå och låg psykologisk trygghet uppstår ångest. 

Hur kan psykologisk trygghet mätas?

Begreppet psykologisk trygghet introducerades av forskaren Amy C. Edmondson på Harvard på 1990-talet. Hon har tagit fram ett antal påståenden som kan användas för att mäta en grupps psykologiska trygghet. Dessa är:

• Om du begår ett misstag i det här teamet så hålls det inte mot dig.
• Medlemmar i det här teamet kan ta upp problem och svåra frågor.
• Människor i det här teamet accepterar varandras olikheter.
• Det är tryggt att ta risker i det här teamet.
• Det är inte svårt att be medlemmar i det här teamet om hjälp.
• Ingen i det här teamet skulle medvetet agera på ett sätt som underminerar dina ansträngningar.
• När du arbetar med medlemmar i det här teamet, så blir dina unika färdigheter och talanger uppskattade och använda.

Hur kan en grupps psykologiska trygghet stärkas? 

Det finns flera sätt att stärka en arbetsgrupps psykologiska trygghet. Det handlar t.ex. om att bygga relationer och lära känna varandra, vilket  gör att det är mindre risk att någon känner sig utanför. Att skapa gemensam förståelse genom att alla får samma information och får vara delaktiga i gemensamma beslut. Att stötta varandra och visa omtanke för sina kollegor. Samt att fira framgångar och lyfta segrar för att stärka samhörigheten och vi-känslan.

För en chef finns det några beteenden som på ett kraftfullt sätt stärker gruppens psykologiska trygghet. Det handlar om att vara tillgänglig, att uttryckligen bjuda in till synpunkter och feedback samt att visa öppenhet och sårbarhet.

Psykologisk trygghet i team leder bland annat till ökat lärande, ökad kreativitet och innovation, bättre problemlösning, ökat engagemang och högre produktivitet, minskad stress och psykisk ohälsa och förbättrad sammanhållning och dynamik i teamet.

Arbetsmiljöns olika delar samspelar

Att arbeta för psykologisk trygghet är en del av arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljö handlar om att vi ska må bra på jobbet och består av tre delar, den fysiska, den organisatoriska och den sociala. Den fysiska handlar om att förebygga risker för olyckor, den organisatoriska handlar om arbetsbelastning, kommunikation och resurser och den sociala handlar om trivsel och stämning.

Forskningen kring psykologisk trygghet visar att de tre olika delarna av arbetsmiljön hör ihop och samspelar med varandra. Det räcker inte med rätt skyddsutrustning och verktyg, medarbetarna behöver även känna sig trygga att påminna varandra om säkerhetsrutiner och det behöver finnas resurser för att kunna arbeta med säkerhetsarbetet.

Samband mellan psykologisk trygghet och säkerhet

När medarbetare kan tala öppet, ställa frågor och rapportera utan rädsla minskar risken för olyckor. Detta är extra viktigt på arbeten med höga säkerhetskrav, som till exempel bygg, transport och hamnarbete.

Forskning visar att team med hög psykologisk trygghet tidigare rapporterar risker, delar infor­mation mer öppet och lär sig snabbare av tillbud. När tryggheten är låg ökar risken för tystnadskultur, vilket gör att problem förblir osynliga och säkerhetsarbetet försvagas.

Säkerhetskultur

Ett sätt att förebygga olyckor och risker är att arbeta för en säkerhetskultur på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket definierar säkerhetskultur som de gemensamma attityder, värderingar och uppfattningar som chefer och anställda har om förhållandet till säkerhet och arbetsmiljö. Detta är extra viktigt på arbetsplatser där det används maskiner med höga krav på säkerhet eller där det hanteras farliga ämnen och arbetsplatser med hög fysisk arbetsbelastning med till exempel tunga lyft. 

Samband mellan psykologisk trygghet och effektivitet

En berömd studie genomfördes på Google på 2010-talet. Forskare undersökte vilka team som blev mest framgångsrika, och kom fram till att den viktigaste faktorn var psykologisk trygghet. Grupper med hög psykologisk trygghet är även mer kreativa. Läs mer om kreativa arbetsplatser i artikeln Vad får oss att må bra på jobbet?.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Goda rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet med att bedöma risker för ohälsa och olyckor och identifiera vad som fungerar bra på arbetsplatsen är en avgörande faktor för de anställdas välmående. Det är även viktigt att det görs åtgärder för att förebygga risker och att dessa följs upp.

Systematiskt arbetsmiljöarbete består av att undersöka arbetsförhållanden, bedöma risker, göra en handlingsplan och kontrollera. Arbetstagarna och skyddsombudet (kallas även arbetsmiljöombud) ska vara med i det här arbetet. Det är viktigt att chefen får veta hur alla inblandade upplever arbetsmiljön. Om det finns studerandeskyddsombud på arbetsplatsen ska de också kunna vara med.

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen reglerar vad som är tillåtet på arbetsplatser kopplat till arbetsmiljö och hur man ska förhindra olyckor och risker på arbetsplatserna. Här står även hur arbetsgivaren ska samarbeta med arbetsmiljöombudet (kallas även skyddsombud) som är de anställdas företrädare i arbetsmiljöfrågor. Det är alltid arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön på en arbetsplats. 

Frisk- och riskfaktorer 

Att se till att arbetsmiljön är bra på en arbetsplats handlar till stor del om att uppmärksamma och utveckla det som gör att människor mår bra på en arbetsplats, så kallade friskfaktorer. Friskfaktorer är sådant som får människor att trivas och må bra, hemma och på arbetet. Riskfaktorer är sådant vi vill minska, som medför risker för sjukdom och skador. I artikeln Vad får oss att må bra på jobbet? kan du läsa mer om olika friskfaktorer.

Arbetsmiljöombud och arbetsgivare arbetar tillsammans med friskfaktorer

Arbetsmiljöombudet och arbetsgivaren arbetar tillsammans med att kartlägga och främja friskfaktorer. I det arbetet kan de ha stor hjälp av Arbetsmiljöverket som är den myndighet som är ansvarig för att lagar om arbetsmiljö och arbetstider följs. De tar fram olika arbetsmiljöföreskrifter, så kallade AFS:ar. Föreskrifterna finns till för att reglera vad man får och inte får göra på arbetsplatsen kopplat till arbetsmiljön. De delas upp i olika föreskrifter som hanterar olika specifika arbetsmiljöfrågor. Det kan till exempel gälla nattarbete, kemikaliehantering och ergonomi. Det finns även en hel del forskning som kan vara till hjälp i arbetet med att identifiera och utveckla friskfaktorer.

Diskussionsfrågor till artikeln

1. Vilket samband finns det mellan psykologisk trygghet och säkerhet och effektivitet?

2. Hur kan man göra för att stärka den psykologiska tryggheten på en arbetsplats?

3. Vad är det viktigaste att tänka på för att folk ska må bra på jobbet eller i skolan?

4. Vilka frisk- och riskfaktorer gäller för dig just nu?

5. Hur skulle arbetsmiljön på er skola kunna förbättras?

6. Hur skulle det se ut i arbetslivet om alla lagar och regler om arbetsmiljö togs bort?

7. Hur är en bra chef enligt er? 

Ta reda på mer

Artikeln bygger på  ett seminarium från Afa försäkringar om forskning kring psykologisk trygghet och information från Arbetsmiljöverket, Suntarbetsliv och Prevent. Delar av innehållet är hämtade från materialet Arbetsmiljö – så funkar det. I den tillhörande lärarhandledningen finns tips på lektionsupplägg och övningar. Det finns även fyra filmer om arbetsmiljö med tillhörande lärarhandledning.