Algoritmer på jobbet

Den här artikeln handlar om algoritmer på jobbet. En algoritm är ett datorprogram som innehåller instruktioner för hur något ska utföras. Algoritmer används allt mer i arbetslivet och tar över funktioner som tidigare utförts av människor. Artikeln tar upp några aktuella exempel på algoritmer i arbetslivet, vilka för- och nackdelar som det kan innebära och går igenom vilka lagar och regler som finns när det gäller användandet av algoritmer. 

Vad är en algoritm?

En algoritm är ett dataprogram som innehåller instruktioner om hur något ska utföras och vilka delar som ska användas och i vilken ordning. En liknelse som ofta används är att algoritmen kan ses som ett recept som innehåller både ingredienser och instruktioner om hur dessa kan användas. 

Vad är AI?

AI  kan beskrivas som datorsystem med förmåga att arbeta med komplexa uppgifter utan mänsklig styrning, samtidigt som systemet lär sig att utföra uppgiften bättre. AI är ofta ett system av algoritmer som har tränats av en träningsalgoritm genom maskininlärning istället för att programmeras direkt av en människa.

Algoritmisk styrning blir allt vanligare

Algoritmisk styrning innebär att datasystem, algoritmer och AI används för att utföra uppgifter och funktioner som annars utförs av (mänskliga) chefer. Algoritmisk styrning förekommer inom allt fler delar av arbetsmarknaden och används bland annat för att underlätta tidrapportering, dokumentation och schemaläggning. Men på en del arbetsplatser används algoritmer även för att övervaka och bedöma anställdas prestationer.

En app som chef inom gigekonomin

Inom den så kallade gigekonomin (även kallad plattforsmekonomin) används digital teknik för att organisera och förmedla tjänster. Uppdragstagarna styrs av appar som förmedlar uppdragen och kontrollerar arbetet. Kunderna använder apparna för att beställa tjänster, ofta kan de även betygsätta de som utför uppdragen.

Inom gigekonomin anlitas du ofta som egenföretagare eller genom ett egenanställningsföretag för att lösa en specifik uppgift. Arbetsgivaransvaret är ofta otydligt. Vem ska till exempel facket teckna kollektivavtal med – faktureringstjänsten som betalar ut lön eller plattformsföretaget som leder och fördelar arbetet? Arbetsmiljön är ofta dålig och ersättningen låg. Vem som är ansvarig för arbetsmiljön och vad som händer om någon skadar sig är ofta otydligt.

”Pick-by-voice” inom lager

Inom lager är det vanligt med så kallad ”pick-by-voice” där orderplockaren får kommandon i ett headset från ett datorprogram om vilka varor som ska plockas och i vilken ordning. Andra varianter är ljusstyrd plockning, listor på skärm, scanning med handterminaler eller att lagerarbetaren ser vilka varor som ska plockas i ett par virtual reality-glasögon. Varuplockningen kan utföras gående, med truckar eller genom löpande band och robotar. 

Självscanning och smarta hyllor i butiker

Självscanning blir allt vanligare i butiker, och i vissa butiker används även smarta hyllor som känner av när olika varor behöver fyllas på och uppmärksammar personalen på det genom deras telefoner. Ibland används paddor och smarta klockor för att samla information om hur de anställda arbetar och för att ge rekommendationer på hur deras arbete kan förbättras. 

Digital schemaläggning i hemtjänsten

I hemtjänsten används algoritmer till att göra arbetsscheman, och de anställda registrerar sina arbetsinsatser i sina telefoner. Det finns oftast en föreslagen arbetsrutt och en bestämd tid i minuter som får ägnas åt varje besök som är låst i systemet.. 

Filmade chaufförer 

Inom transportsektorn finns digitala system för trafikplanering. GPS används för att planera körningen och fordonen har system för eco-driving. I vissa fall filmas chaufförer för att upptäcka signaler på trötthet i förarens ansikte.

Algoritmer som beslutsfattare 

Algoritmer används idag inom en stor mängd kommuner, regioner och myndigheter som en del av ett beslutsunderlag. Det kan till exempel handla om försörjningsstöd inom socialtjänsten, beslut om skolplaceringar inom en kommun eller beslut om lämpliga vårdinsatser.

För- och nackdelar med algoritmer i arbetslivet

Digitala system kan förbättra arbetsmiljön genom att minska fysiskt och psykiskt påfrestande arbete. När algoritmer styr schemaläggningen kan personalbeläggningen optimeras. Men det kan även leda till ökad arbetsbelastning, högre stressnivå och mindre möjligheter att fatta självständiga beslut. 

Datasystem som planerar användningen av biltrafik är skonsammare för miljön och minskar utsläppen. Men konsekvenserna av en minutiös planering kan bli att chaufförerna får ett väldigt pressat schema. 

Algoritmer som ger underlag för beslutsfattande inom offentlig verksamhet kan minska handläggningstiderna för medborgarna och arbetsbelastningen för handläggarna, men kan även leda till otydlighet när det gäller ansvarsutkrävande.

Införandet av algoritmer och digitala system kan leda till både förbättringar och försämringar av de anställdas arbetsmiljö. Det är därför viktigt att de anställda involveras i besluten om införandet av olika datasystem och algoritmer.

Nobelpristagaren Daron Acemoglu om AI i arbetslivet

2024 års ekonomipris till Alfred Nobels minne går till de amerikanska ekonomerna Daron Acemoglu, Simon Johnson och James Robinson. Deras forskning handlar om varför länder blir rika eller fattiga och vad som krävs för att länder ska utvecklas demokratiskt och ekonomiskt.

I samband med utdelningen av Nobelpriset talade Daron Acemoglu på en konferens om AI:s påverkan på arbetsmarknaden. 

Han sa att AI-utvecklingen gjort det enklare för företag att övervaka de anställda och samla in information. För att tekniken ska kunna användas för att förbättra för de anställda måste facken förhandla om hur teknologin ska användas. Detta skulle även kunna påverka AI-utvecklarna att skapa en löntagarvänlig teknologi, menar Acemoglu.

Hur ser reglerna ut kring algoritmisk styrning i arbetslivet?

På EU-nivå har det nyligen kommit två nya regelverk som berör algoritmisk styrning. 

AI-förordningen

AI-förordningen anger krav och skyldigheter för utvecklare och användare i fråga om specifika användningsområden för AI. System som chattbottar måste tydligt informera användarna om att de interagerar med en maskin, och på visst innehåll måste det anges att det är AI-genererat.

AI-system som klassas som högrisksystem – som till exempel AI-baserad medicinsk programvara eller AI-system som används för rekrytering – måste uppfylla krav om riskreducering, högkvalitativa datamängder, tydlig användarinformation och mänsklig kontroll. AI-system som till exempel låter länder eller företag ”poängsätta medborgare” betraktas som ett tydligt hot mot människors grundläggande rättigheter och är därför förbjudna.

Plattformsdirektivet

Plattformsdirektivet ska hjälpa till att avgöra när plattformsarbetare ska räknas som anställda eller egenföretagare. Det innehåller även de första EU-reglerna om användning av algoritmsystem på arbetsplatser. Enligt de nya reglerna måste arbetstagarna informeras om användningen av automatiska övervaknings- och beslutssystem.

Digitala arbetsplattformar ska inte heller kunna behandla vissa typer av personuppgifter, som emotionellt eller psykologiskt tillstånd, privata samtal, facklig verksamhet, migrationsstatus, politiska åsikter, hälsostatus eller biometriska uppgifter. Systemen måste övervakas av kvalificerad personal, och mänsklig tillsyn ska garanteras för viktiga beslut, såsom avstängning av konton.

Lagar och regler på den svenska arbetsmarknaden

På den svenska arbetsmarknaden finns ett stort antal lagar och regler som kan användas när det gäller införandet och användandet av ny teknik som algoritmisk styrning. Medbestämmandelagen, MBL, ger de anställda genom facket rätt att ta del av information och förhandla om större förändringar på arbetsplatsen. Lagen om anställningsskydd, LAS, reglerar när en arbetsgivare får säga upp anställda och vad som krävs för uppsägning. 

Arbetsmiljölagen, AML, säger att arbetsgivaren är ansvarig för att arbetsplatsen är trygg och säker för alla som arbetar där, samt att arbetsgivarna ska samarbeta med skyddsombuden som är de anställdas företrädare i arbetsmiljöfrågor. Dataskyddsförordningen GDPR reglerar hanteringen av personuppgifter. 

Dessa lagar gäller alla som arbetar i Sverige. Men många arbetstagare i Sverige har fler rättigheter genom de kollektivavtal som tecknats mellan fack och arbetsgivare för en bransch eller på en arbetsplats. Kollektivavtalen reglerar vad som gäller för till exempel löner, pensioner, semester och försäkringar. I vissa avtal finns särskilda bestämmelser kring hur införandet av ny teknik ska hanteras på arbetsplatsen.

Ta reda på mer

I materialet Digitaliseringens påverkan på arbetslivet hittar du fler exempel på förbättringar och utmaningar som införandet av ny teknik i arbetslivet kan leda till, en historisk tillbakablick och ett besök på framtidens arbetsplatser. Till materialet finns tillhörande intervjufilmer med forskare och fackliga företrädare som ger sin bild av hur digitalisering påverkar arbetsvillkor och arbetsmiljö. Materialet finns även tillgängligt som ljudbok. I den tillhörande lärarhandledningen finns förslag på lektionsupplägg kopplade till de olika kapitlen, till exempel skrivövningen ”En dag på jobbet år 2053”

I filmen Gigekonomin får du reda på mer om gigekonomi och ta del av berättelser från gigjobbare I den tillhörande lärarhandledningen finns case, faktablad och diskussionsfrågor.

I materialet Entreprenörskap – en praktisk handbok finns mer information om olika anställningsformer och vad du ska tänka på om du ska ta uppdrag som egenföretagare eller genom faktureringstjänst. Materialet innehåller även intervjuer med olika uppdragstagare som berättar om hur de gjort för att förbättra arbetsvillkoren i sin bransch.